Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefverftensartade beftå af lameller, likafom uti en rödlök, då uti
medelpunften ofta fynes en kärna af fvafvelkies, fom vifar fig
ftrimig. — Häftigt kaftade i elden gä de fönder med ftark fmäll
och hepatilk lukt. — Orftens-bollarne, fom_ i fynnerhet vankas
vid Garphytte alunverk, äro äfven fvarta, men inuti fpatformige
och lukta ftarkt af Orfien. Se detta ord.
Svart Flufs (Scbneller Flufs) brukas vid proberkamrar,
få-fom en god reducerande tilfats vid mäft alla digelprofver , för
metallers bringande utur deras malmer. Den göres af 2 delar röd
vinften, väl blandade med en del torr pulverdferad faltpetter och
uti digel antände med et glödgande .kol, famt detonerade, tif en
kolfvart malTa, fom varm pulveriferad förvaras til behof uti en
väl korkad flafka.
1 anfeendé til den fvarta fluftens benägenhet at draga
fuktighet och luftfyra til fig, hvarigenom han med tiden förlorar fin
egenlkap at löfa bergarterne och reducera metallen, är likväl
rå-deligare at, utan föregången detonation, nyttja fam ma blandning
af 2 delar vinften och en del torr faltpetter, ’allenaft at däraf då
tages 3 delar uti det prof, hvartil 2 delar fvart flufs eljeft
före-Ikrifves, emot en del malm, famt at profdigelen därmed långfamt
får upglödga.
Denne obrända blandningen får namn af Rå Flufs uti en del
Ty (ka proberböckerj men hvad egenteligen här i riket förftås med
jfiå Flufs fes under. det namnet.
Svart-glete, Scbrearze Glåtéy kallas vid Ty/ka
filfverver-ken det färnfla fvartgrå orena gletet. Det röda och det gula
gle-tet äro de bäfta. Se Glete. & 6
Svartglilden 9 Scbwarzerz, Silberfcbwårze, är en vittring
antingen af veisgiilden, eller af glaserx. Se SiIfver malm och
Glas-erzfcbwarze.
’ Svarthåll kallas af von LjUNNé den grofva /kiffem vicl
Huhne-oerg. —■ Sådane fvarthällar träffas äfven til flor myckenhet uti
löfa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
