Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na series. Han utgår, vid sin undersökning om
kunskapens uppkomst, från en polemik mot begreppet af Ideæ
innatæ, såsom detta blifvit framställdt af Cartesius och hams
efterföljare. Detta hade nemligen skett på det sätt, att
man nästan syntes antaga, att vissa ursprungliga begrepp
blifvit, före all erfarenhet, inplantade hos själen.
Dexraf leddes man att ställa frågan så, — ej om det finnes
viüssa begrepp, som vore gifna oberoende af erfarenheten,
utan — om det finnes några kunskaper före all
erfaremhet? hvilket var lätt för Locke att vederlägga. Han visar
tvertom, att all vår kunskap börjar med erfarenheten och
att själen är en Tabula Rasa, hvarpå objecterna trycka
afbilder af sig. Visserligen ha vi äfven Förstånd eller
Reflexionsförmåga, men den består blott i en comparation,
combination och abstraction af hvad som redan förevarit i
sinnet. Ty: Nibil est in intellectu, quod non fuerit in
sensu. — Emellertid gjorde Locke dock den observation,
att pbænomenet, till en del, är relativt; i det han skiljde
tingens egenskaper (ty om sjelfva substansen, såsom substrat
för egenskaperne, ha vi ingen omedelbar eller sinnlig
kunskap; till dess existens kan man blott sluta; ehuru detta af
Locke verkställdes genom en cirkel) i qualitates
primariæ, sådane, som tillhöra tinget sjelf; och
secundariæ, sådane, som blott äro i förhållande till oss.
Horuvida ej qualitates primariæ i sjelfva verket äfven voro
relativa, eller blott i förbållarde till oss, undersökte ej
Locke; detta skedde först af Berkley. — Denne visar, att det
enda, som är oss gifvet, är en complexus af
förnimmelser, hvilka åter äro blott modificationer af vårt
sjelfmedvetande. Således finnes ej Materia, och qualitates primarin
äro lika relativa, som qualitates secundariæ, hvilket ban
visar genom flera exempel. Vore tinget och föreställningen
ej detsamma, så hade jag tvenne olika ting, af hvilka jag
blott kunde komma åt det ena; men afbilden kan man ej
få, utan att ha sett urbilden, och denna kommer jag, så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
