Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
lagar erfarenhetens egen ÞVisshet beror. Kunna vi således
veta, att ett ting är orsak till ett annat? eller att af
sannma orsak nödvändigt följer samma verkan? Ingalemda:
erfarenheten (hvarur all kunskap härstammar) visar oss œj
någonting, således ej heller caussalsammanhanget, såsorm
nödvändigt; den lär oss blott, huru det hittils varit oc:h
har blott en assertorisk, men alldrig en apodictis k
visshet (hvilket ock Locke medgifvit). Men hvarföre antagja
vi då caussalsammanhanget såsom nödvändigt? Jo — af
vana. — Denna Sceptioism, som var en consequent följd af
Empirismen, utsträckte Hume sedan äfven till andra
beægrepp, hvilka anses såsom nödvändiga och allmänngiltiga,
såsom bevisen för Guds existens, Sedelagarne, o. s. v., oc:h
visade, genom flera speciella exempel, huru motsägelse rådeær
emellan instinct och förstånd.
På denna punct stannade philosophien med Hume. Det
närmaste och nötvändigaste, som den nu hade att göra,
var, att söka visa, att det fiunes nödvändiga kunskapemr,
ehuru dessa ej framträda före erfarenheten, enligt hvaxd
Locke visat. Ty hvad den dogmatiska ldealismen angår,
så var den ej det, som närmast påkallade vederläggning,
”erfarenheten står dock qvar” hade Hume sjelf sagt.
Demna fordran var nödvändig, för såväl möjligheten af en
Metaphysik, d. v. s. en vetenskap om och af allmänngiltiga
och nödvändiga begrepp, i theoretiskt hänseende, som med
afseende på do högsta grundsatserna för Moral och
Sedelära, ty äfven dessas visshet hade, såsom vi sett, af Humo
blifvit deprimerad till en blott assertorisk. Det var denma
fordran, som Kant sökte tillfredsställa. — Då Hume visat,
att ingen från erfarenheten härledd kunskap kunde ega
annat, än assertorisk visshet, och härvid isynnerhet vänt sin
Scepticism mot Caussallagen, genom hvars bestridande han
äfven visat omöjligheten af all egentlig philosophie, hvilken
ej kunde bestå i annat än ett förknippande af gifna
föreställningar till pya Idéer enligt en viss princip, hvilken åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
