Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillstäldt af Magnus och Blanka, blef den unge konung Erik och
hans gemål Beatrix förgifne, såsom det förmenas, af hans
egen moder. För att afvända nationens hämd, sökte Magnus
nu genom tyskar och danskar utländsk hjelp, men ingenting
kunde hejda hans fall. 1363 sammanträdde ständerne till en
riksdag i Stockholm, afsatte honom och hans afkomlingar i rätt
nedstigande led samt valde i stället hans systerson, hertig
Albrecht af Mecklenburg. Visserligen sökte Magnus att med
dansk hjelp försvara sig, men blef 2 år derefter slagen och
tillfångatagen, samt måste såsom fånge tillbringa 7 års tid på
Stockholms slott, detsamma der han herrskat i 40. Hans son,
Håkan, som var konung i Norrige, försökte väl först, år 1366,
att med härsmakt befria honom, men lyckades ej förrän andra
gången, 1371, och detta ej med våld, utan genom
underhandling och på ganska hårda vilkor. Han måste nemligen afsäga
sig svenska kronan samt dertill betala 12,000 mark lödig för
fadrens frigifvande. Af den skans, Håkan vid denna belägring
lät uppföra på Norrmalm, kallas detta ställe ännu i dag
Kungsbacken.
Tyskarne hade, för handelns skull, blifvit gynnade af
många föregående regenter, men under Albrechts regering tilltog
deras makt till en oerhörd grad, synnerligen i Stockholm.
Hälften af dess magistrat, utgjordes af Tyskar, utom många
andra förmåner de tillskansat sig, och snart kände deras
anspråk ingen gräns. År 1380 gick det redan så långt, att de
hos Albrecht anklagade 70 af stadens förnämsta borgare, med
begäran att de genast måtte ställas inför rätta och dömmas. Men
denna gång vågade ej Albrecht, af fruktan för allmän
uppresning, villfara deras begäran. Dock snart öfvergick detta hot
till öppna våldsamheter. Under det Albrecht samlade en här för
att motstå den af svenskarne i hans ställe valda drottning
Margaretha, herrskade hans anhängare, under namn af
Hättebröder, oinskränkt på Stockholms slott. Dessa gjorde nu
gemensam sak med de öfriga i Stockholm boende tyskarne, en
mängd svenskar blefvo förrädiskt fängslade på rådstugan, andre
grepos i sina egna hus, och natten emellan den 11 och 12
Juni 1389, sedan 3:ne borgare dagen förut blifvit brände, fördes
de öfriga omkring 200 på båtar till Blasieholmen, som då
kallades Käpplingen, inspärrades här i ett gammalt trähus, detta
påtändes i alla 4 hörnen, och alla utan undantag blefvo
jämmerligen innebrände.
Den enda bot som af tyskarne för ögonblicket utkräfdes,
var upprättandet af 3:ne stenpelare på allmänna vägen öfver
Södermalm, eller nuvarande Tullportsgatan, och hvarföre platsen
fick namn af Pelarebacken. En enda af dessa finnes ännu
qvar, en sten af 5 alnars höjd och 1½ alns bredd, hvarpå
man ser uthugget Christus på korset, samt nedanför detsamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
