Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 T&i-sten Rudeen.
vet blifva nämnd bland undantagen, var ju dock
något. Vid sidan af detta ohistoriska sätt att betrakta
den karolinska tidens vitterhet möter man bland
litte-raturforskarne i Upsala en tidsenligare uppfattning af
densamma. Redan under slutet af frihetstiden hade den
lärde J. H. Lidén begynt i akademiska dissertationer
utgifva sin bekanta „Historiola litteraria poëtarum
sveca-norum" (1764—72). Det är också till den nära 30 år
senare under Erik M. Fants presidium af C. U.
Brooc-man utgifna fortsättningen på denna »Historiola" man
måste gå, för att åter möta en mera objektiv
framställning af de karolinska skalderna, och således äfven af
Rudeen. Man finner här en kort biografi öfver Rudeen
åtföljd af några diktprof, bland dem äfven en förut icke
känd dikt af Rudeen samt ett utdrag ur hans sång
öfver Karl XI’).
Därefter gick det mycket långsamt för den
Ru-deenska sången att ånyo stråla fram ur det förflutnas
dunkel. Och man kan därvid göra den iakttagelsen, att
intresset alltmera vänder sig från hans officiella dikter till
hans rena lyriska sånger. Ju flere af de sistnämnda döko
upp ur arkivens gömmor eller ur enskilda samlingar, dess
gynnsammare begynte domen utfalla.
L. Hammarsköld, som i sina historiskt-kritiska
anteckningar öfver »Svenska Vitterheten" (1818) dömer många
af den karolinska tidens skalder nära nog lika omildt som
den af honom föraktade Blom, hvars uttalanden han till
och med ibland citerar, är den förste, som helt och hållet
bryter stafven öfver Rudeens vittra oratorier. Hans
omdömen stödde sig fortfarande på de af Carlsson och
Sahlstedt meddelade profstyckena. Han fann Rudeens
fägne-sånger »tomma" och »prosaiska" och hans öfriga stycken
uppfyllda af »moraliska betragtelser, men alldeles prosaiskt
framställda, till och med, i det närmaste, utan de
rheto-riska hjelpmedlen af Liknelser, Metaphorer, o. s. v." 2).
l) Ant. arb. s. 119—120.
*) Anf. arb. s. 187—189.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
