Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Torsten Rudeens ungdoms- och studietid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 T&i-sten Rudeen.
navernas riddare och tyskarnes raarchiones. Under
medeltiden uppkommo äfven de kristna riddareordnarna och
till en af dem, milites torqvatorum, räknar han S:t
Georgsorden i England.
Afhandlingen redogör i korthet för denna ordens
stiftande genom Edvard III; dess namn, skyddshelgon
valspråk och ordenstecken. Såsom sina förnämsta källor
har författaren användt tvenne engelska arbeten,
teologen Petrus Heylins „The History of that mos t
fa-inou8 Saynt and Soldier of Christ Jesus S. Georg of
Cappadocia" och den kungliga heraldikern och
medalj-be vararen Elias Ashmoles då nyligen utgifna arbete
„The order of the garter" samt den italienska
historio-grafen Gregorius Letis arbete „Teatro Britannico",
hvilken källförteckning utvisar, att Rudeen liksom samtidens
lärde öfverhufvud var förtrogen äfven med de moderna
språken.
Hvad ämnet beträffar, synes riddarordnarnas historia
vid denna tid ha intresserat den lärda världen. I Sverige
hade intresset för detta ämne vaknat vid samma tid, dä
finnen Elias Brenner hade begynt sina forskningar
rörande äldre tiders vapensköldar, ordenstecken och
insignier *). Hans namn åberopas såväl i Rudeens afhandling
som i en några år senare (1696) af Gustaf Adlerfelt
utgifven afhandling »Equites sive de ordinibus
equestri-bus disqvisitio", hvari efter en allmän redogörelse för
riddareväsendet uppräknas samtliga kända riddarordnar från
äldsta tider såväl extra som inträ patriam.
Vid sidan af Adlerfelts på faktiska upplysningar
rika afhandling är Rudeens blott ett brottstycke. Det
är endast en i flyktiga drag utkastad skildring af S:t
Georgsordens uppkomst i England. Författaren hade från
början tänkt sig en vida fullständigare och omsorgsfullare
behandling af ämnet, men hade afstått därifrån såväl i
följd af »temporis angustia" (promotionen var nära
förestående) som „ob subsidiorum defeetum", såsom det heter
!) Jfr E. Aspelin, Elias Brenner, s. 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
