Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Den karolinska tidens tillfällighetsdiktning. Rudeens bidrag och ställning till densamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Men allt detta kallar Giftkär »inbillnings ogrääs",
förklarar Astgram lida af »svartsootz-, envijsheetz- och
miss-tankzanda", och i en sådan själ kunde »reen kärlek ey
sig fästa någe boo". För Giftkär var äktenskapet
däremot den »lättaste träldoms ljufvaste boijor".
Af det redan anförda torde framgå, att kärlekens
pris är det egentliga tema, som Rudeen varierar i sina
bröllopsvisor. Själf utropar han:
Ak kärleek, himlens skänk, vår ungdoms bästa salt,
I)ig bör af allom prijs, du sägrar ock i alt.
I en brudvisa Om krig och örlig, hvars början syftar
pa det stora krig, som vid denna tid utkämpades i
Mellaneuropa, utgöres innehållet af en jämförelse mellan Mars’
och Astrilds krig:
Ett är tell det man måst undra,
Hvari krigen skillias åt.
Mars med allas redzla dundrar,
Väcker, hvar han ströfvar, grååt.
För hans brynia folke dör,
Men Cupido knechtar gör.
Mars till tvedrecht sinnen deelar,
Folcket illskt och afvugt gör;
Men der Astrilds vapen spelar,
Man en sådan sämia spör,
Att all strijden stannar ij,
Hvem inehr nöije orkar gij.
Man kan ej neka till, att det är en stark sensuell
underström i Rudeens bröllopsvisor. Kärleken
sainman-ställes upprepade gånger med parningsdriften i naturen.
Liksom bland de vilda djuren hane och hona sammanleka,
skulle man och kvinna bilda par. Klosterlifvet var honom
an styggelse, han manade uttryckligen till njutande af
kärlekens tillåtna fröjder:
Nyttien Jungfrur, nyttien Svänner,
Nyttien eder ungdoms Våhr.
Alskom medan älska duger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
