Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Strid om den kartesianska filosofin. Rudeen på de anklagades bänk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torsten Rudeen.
liga granskning ginge för sig, öfver dem borde med
Theo-logiska Facultetens Decanus, nyssnämnda Wanochius,
förklara sig. Men som denna genast på eftermiddegen
anställda öfverläggning aflopp blott med Rudéns tydning
af några enskilda uttryck, och Gezelius begaf sig bort
på en resa, så gick disputationsacten i verkställighet" (den
27 januari). Bland dem, som stodo på Rudeens sida i
denna konflikt, nämnes akademins dåvarande rektor,
medicine professorn L. Braun, hvilken, enligt hvad Gezelius
inrapporterade till akademiekanslern, vid
disputationstill-fället gjorde en gratulation däröfver, »att sådana principia
nu kommo in".
Efter Gezelii hemkomst ställdes Rudeen af honom
ytterligare under tilltal för det att han presiderat för
teserna, hvaremot denne nödgades taga sin tillflykt till
den förklaring, att han i katedern uppträdt, »intet till att
defendera, utan allenast explicera det, som syntes något
främmande talt". »Med detta nödtvungna urskuldande
— säger Tengström — utställes i sjelfva verket det
pa-pistiska tanketvång, som Protestantiska Kyrkan, i
motsägelse mot sig sjelf, hade infört" etc.
Men Gezelius hade nu en gång fått ondt öga till
Rudeen, och det varade ej länge, innan striden
uppblossade på nytt och antog allt skarpare former. I mars
samma år utkom en af studenten Clemens Thelaus
författad gradualdissertation »Cognatio artis atque naturae",
hvilken hade godkänts af Rudeen såsom filosofiska
fakultetens dåvarande dekanus och under hans inseende skulle
offentligen granskas. Hvad själfva afhandlingen
vidkommer, är den till sitt innehåll långt mindre märklig, än
man på grund af det uppseende den på sin tid väckte,
skulle förmoda. Af titeln vore man ju benägen att sluta,
att det här gällde en undersökning af konstens
förhållande till naturen, men så är alls icke fallet. Med konst
menas här sådana märkvärdigheter såsom »nymphae
Dre-bellii in Anglia, quae affulgente sole cavernis suis exibant
& in aquis ludebant", »admirabilis illa Archimedis sphera",
»Joh. Regiomontani musca ferrea, quæ Carolo v. Impera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
