- Project Runeberg -  Torsten Rudeen : ett bidrag till karolinska tidens litteratur- och lärdomshistoria /
216

(1902) [MARC] Author: Arvid Hultin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. I Karlstad och Linköping. Rudeens verksamhet som biskop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216

sådant „de förnemste, gudaehtigste och sachtnaodigste af
det Svenska Presterskapet föreställa".

Gyllenborg, som var bekant med Rudeen alltsedan
deras gemensamma studietid i Upsala, framförde nu till
denne de engelska biskoparnes förslag.

Efter en grundlig betänketid afgaf Rudeen också ett utförligt
svar, däri han bland annat framhåller, ,.att de som intet skillfåntr
göra emillan Calvinisterna i gemeen och denna Engelska kyrkan, samt
hafva sig bekant hvad så the Tyska som våra egna Theologi .. . hafva
stadgat om omögeligheten af någon förening emillan vår kyrka och
then Calviniska, lära föreställa sig samma svårhet med thenna.
Likväl förr än man skulle denna Episcopal Kyrkans åstundan platt och
alldeles afslå, tyckas fölljande omständigheter först böra tagas i noga
öfvervägande, näml. 1) Then goda tanka och persvasion the fattat 0111
vår Läros richtighet, i anseende till hvilken the betyga en så stor, och,
som synes, sincer längtan till förbindelse med vår kyrka och ingen
annan; 2) den utaf samma persvasion flytande besynnerliga
benägenhet emot vår Svenska nation i gemen, som tyckes förtiena med lika
benägenhet och vänskap bemötas, fast de än vore ochristne; så mycket
mer emedan the 3) uti så mångahanda göra ett ined oss; och 4) man
icke förnummit dem i sina scriptis polemicis vår religion i någon
dehl anfächta eller bestrijda, eller sina satzer med våras förklening
förfächta; ö) The redan, närmare än någon annan af the reformerade,
begynt, uti the tvistiga måhlén, att tala och conformera sina ord
med oss, och således tyckas lämna oss ordsak att hoppas, det de . . .
torde, medelst vänligare annammande å vår sida, framdeles bevekas,
att jämväl närmare tänka och tro ett med oss, och således med tiden
göra en kyrka. Enkannerligen jag 6) icke kan see något besynnerligit
äfventyr för vår religion ther af vara att befara, när man brukar der
vid en Christelig præcaution och försichtighet, i thy man
uttrvcke-ligen utmärker alla de måhl, hvilka vij icke, utan guds ords, vår
bekännelses och goda samvetes förskräckelse kunna erkänna: ifrån
the måhl, i hvilka vij kunna göra och redan värkeligen göra ett med
them, dock utan att göra theraf någon blandning ... Skulle vij och see
på vår timeliga nytta vid närvarande conjuncturer, så hemställer jag 7)
om icke månge the illsinnade Engeländares anslag och stämplingar
torde, om icke aldeles afböijas och hindras, likväl ansenligit minskas
och hindras kunna, när således then ansenligaste dehlen af then
En-gelländska menigheten komma att blifva våra vänner".

Slutligen påpekade Rudeen att saken i fråga icke kunde „beroo
vid ens eller annans mening en particulier, utan fordra ett allmänt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:37:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rudeen/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free