Fyraårig satt vid stranden
med sin äldsta syster gossen,
skar av flarn ett skepp med segel,
lastade med blommor skeppet,
värvde myror till besättning
och till myrkaptenen sade:
»Segla nu, du käcke sjöman,
segla nu och kom tillbaka!
Sälj min last på andra stranden
än för guld och än för pärlor,
än för andra granna lekverk!»
Systern strök hans ljusa lockar,
drog en suck och talte detta:
»Fyraårig nu, du säljer
strandens menlöst täcka blommor.
En gång tjugufyraårig,
tör du sälja trogna hjärtan
än för guld och än för pärlor,
än för andra granna lekverk.»
