Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den gamles hemkomst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag vet ej mer att skatta allt hvad skönt du äger,
Och allt hvad skönt du ger.
Ack, hvad din bäck mig hviskar, hvad din blomma säger,
Förstår jag icke mer.
Dödt är mitt öra för de gudars harposträngar,
Som spelte ur din våg,
Och elfvorna, som dansade på fält och ängar,
Jag mer ej återsåg.
Jag gick likväl så rik, så rik, från dig, o hydda,
Och så förhoppningsfull!
Mig följde känslor, i din helga skugga grydda,
Som lofte dar af gull.
Mig följde dina underfulla vårars minne,
Och dina nejders frid.
Och dina goda andar, burna i mitt sinne,
Ifrån min första tid.
Och nu, hvad för jag åter från den vida verlden?
En hjessa, tung af snö,
Ett hjerta, sjukt af lidelserna, mätt af flärden
Och längtande att dö.
Jag fordrar då ej mer, hvad jag förlorat, åter
Af dig, du hulda mor!
En graf du blott mig unne, der din källa gråter,
Och der din poppel gror.
Så får jag drömma vid din lugna barm och njuta
Din trogna hägnad än,
Och lefva i de blommor, ur min aska skjuta,
Ett oskuldslif igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
