Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helsningen - Akta, då är Guden nära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ej ett vindkast fyller dock mitt segel,
Och det vill ej skrida, om jag ror,
Och så långt, långt bort om fjärdens spegel
Skymtar udden, der den hulda bor.
Svala du, som rör så gerna vingen,
Med ett tröstens bud till henne flyg,
På dess skuldra sitt och, sedd af ingen,
Dessa ord i hennes öra smyg:
Goda flicka, om din vän du saknar,
Hör hans trogna helsning genom mig!
Nästa morgon, endast vinden vaknar,
Lossar han sin båt och söker dig.
Lång är vägen, och han sjelf behöfver
Vindens hjelp att klyfva fjärd och sund;
Men, hur lugnt det är, som jag deröfver
Sväfvar lätt hans tanke hvarje stund.
Några fogelljud i skogen väckta,
Blott en källas sus bland strandens fjäll,
Blott en myggsvärms lätta vingslag fläkta
Den med blixtens snabbhet till ditt tjäll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
