132 (Samlade skrifter / Första bandet. Lyriska och smärre episka dikter)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1--27

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Och kring skuldran kastat slöjan, går hon
Till sitt fönster, ser på mig och tåras,
Och se’n vänder hon sin blick mot vester.
Edvard åter talade och sade:
Godt är, att hon ser på morgonstjernan,
Det bevisar hennes hjertas renhet;
Godt är, att hon ser på den med tårar,
Det bevisar hennes hjertas vekhet;
Men det bästa, att hon ser mot vester,
Ty i vester ligger Edvards hydda.

21.

Gossen sade till sin flicka:
Du flyr undan, goda flicka,
Hvarje gång jag vill dig fånga;
Men dock säg, säg, fann du nå’nsin
Någon trygg och säker fristad,
Förr än i min famn du flydde?

22.

Till en bondes koja kom en krigsman,
Tung af år och vandrande på trädben.
Bonden fyllde lugnt ett glas för honom,
Bjöd och talte till den gamle knekten:
Fader, säg, hur var det dig till sinnes,
När i striden fiender dig omhvärft,
Skotten knallade och kulor hveno? –
Gamle knekten tog sitt glas och sade:
Såsom dig, när någon gång om hösten
Hagel kring dig hvina, blixtar ljunga,
Och du bergar tegen för de dina.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 16:39:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/runeberg/1/0172.html

		Samlade skrifter / Första bandet. Lyriska och smärre episka dikter / 132 (1870) Author: Johan Ludvig Runeberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|