Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje natten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tredje Natten.
I öster stiga svarta skyar opp,
Bebådande en lång och stormig natt.
Långt hän i vester bortom sund och uddar
Sjönk solen tröttad nyss i hafvets famn
Och släckte lugnt sin fackla.
Hur vexlar allt! Den dag, som hvälfde nyss
Sin rika blomning öfver tusen länder,
Står vissnad re’n, och mörka skuggor tära
På bladens sista, matta purpur nu.
Det lugn, som bredde lätta vingar öfver
Den glada nejdens land och vatten, flyr
För stormens örnflygt, hotande i fjerran,
Och intet är af allt, som varit nyss. –
En bild utaf naturens stora lif
Är lifvet i en menskobarm; för båda
Står samma eviga och höga lag:
Förvandling är dess bokstaf, lif dess ande.
Lycksaligt är det hjerta dock att prisas,
Hvars dag ej till en stormig natt förbyts,
Men till en natt af frost och is och dvala;
Ty domnadt märker det ej då förlusten,
Och väcks af nästa morgon, men ej mer
Till en förgänglig dag.
Det bodde nyss
En himmelsk frid i mitt förtärda hjerta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
