Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grafven i Perrho
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Thomas log och uppsteg stolt och talte:
"Vapen passa ej för gamla händer,
Liksom feghet ej för unga hjertan;
Häng geväret opp igen, o fader,
Och låt mig och mina bröder pröfva."
Gubben gladdes åt hans ord och lydde.
Men i blinken gick hvar bror med stolthet
Till sin säkra, skinnbeklädda bössa,
Slängde den på axeln och i handen
Fattade sitt trygga, korta björnspjut.
Så beväpnade de gingo alla
Tigande, men i sin själ betänkta,
Att, hvarhelst de mötte ovänskaran,
Slå den neder eller falla sjelfve.
Som de nu en knapp halffjerndel framåt
På den smala socknevägen hunnit,
Talade till sina bröder Thomas:
"Tågen nu som vägen leder, bröder,
Tills I hinnen träskets bugt mot dalen,
Der på tallmon ofvanför bland träden,
Der är stället att vår ovän bida.
Innan qvällen kommer han väl icke,
Om han först skall härja vägen framåt;
Mellertid vill jag en stund fördröja
I det gråa torpet, här vid vägen,
Der min flicka re’n min ankomst väntar."
Så han sade och gick upp till torpet.
Bröderna i långsam vandring hunno
Det bestämda stället, der vid träsket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
