| 94 |
Långt bort om fjärdens våg,
Långt bort om fjällets topp
Du ensam dagen såg
Och växte ensam opp.
| 95 |
Jag saknade ej dig,
Jag sökte ej din stråt,
Jag visste ej en stig,
Som skulle ledt ditåt.
Jag kände ej din far,
Jag kände ej din mor,
Jag såg ej, hvar du var,
Jag såg ej, hvart du for.
Liksom den bäck, der rann,
För den, som rinner här,
Vi voro för hvarann,
Så länge du var der;
Två plantor, mellan dem
En äng i blomning står;
Två foglar, som fått hem
I skilda lunders snår.
O, andra nejders son!
Hvi flög du dädan, säg?
O, fogel långt ifrån!
Hvem styrde hit din väg?
Till hjertat, som var kallt,
Säg hur du lågor bar? --
Hur kunde du bli allt
För den du intet var?
