Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfver pesten, som 1814 härjade i Rapsani och Turnavos - Till våren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ny-grekiska folksånger.
Öfver pesten, som 1814 härjade i Rapsani och
Turnavos.
Re’n sörja alla byar djupt, dock kunna alla tröstas;
Rapsani och Turnavos, ack, de kunna icke tröstas.
Fem tusen ligga döda re’n, och ständigt dö der flere;
Olyckliga Rapsani!
Tre tusen ligga döda re’n, och ständigt dö der flere;
Olyckliga Turnavos!
Och mödrar sörja sina barn och barnen sina mödrar;
En qvinna sörjer mest likväl, den ädlaste i nejden,
Af hennes söner dogo tre och tre af hennes döttrar:
"I svala brunnar alla, ack, I kunnen nu förtorka!
Hvem hemtar vatten mer, hvem går att tvätta i er bölja?
Ack, alla brudar dogo re’n, ack, alla flickor dogo,
Bland bergen ligga lik vid lik, och kläderna i hyddan."
-
Till våren.
Du lifvets gifvare, o vår, den skönaste af tider,
Då kring en väckt natur sin glans det nya året sprider,
Då zefyr kommer, målaren, och med sin milda anda
Begynner åter värmda fält med tusen blommor randa.
Hur doftar ej basilikan! Ur majoranans nektar
En balsam-ånga strömmar ut och genom rymden fläktar,
Och himlen ler i klarnad färg och hafvet strålar åter,
Och åt hvartenda väsen rikt ditt lif du strömma låter.
Med lättadt ankar seglarn re’n mot hafvet börjat styra
Och vaggas nu på vågen glad och sjunger vid sin lyra.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
