Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den heliga Agnes. Legen efter Kosegarten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till nesligt offer för den sämstes vilda lust;
Men se, oändlig klarhet fyllde syndens hem,
Och strålande af himmelsk glans stod jungfrun der,
I snöhvit drägt af lätta englahänder klädd.
Bestörta flydde lustans andar, synden vek,
Ett kyskhets tempel var det rum, der lasten bott. –
Men till sin son gick Lucius Verus, nämnde om,
Hvar Agnes var, och manade den sjuke gladt
Att skynda och i hennes famn sitt qval förströ.
Och upp stod ynglingen och gick, af vänner följd,
Till otuktshemmet, att sin låga släcka der.
Han fann det fullt af klarhet, såg en himmelsk glans.
Omsluta jungfrun, der hon stod i snöhvit skrud,
Af skönhet strålande, förklarad, helgonhög.
Dock sökte han att ägga sina vänners flock
Att nalkas skenet och att störa jungfruns frid.
De nalkades, de stannade. En snabb minut,
Och gripna af demonisk fasa flydde de.
Men Lucius Titus, äggad af begärets makt,
Af jungfruns skönhet, tadlar deras feghet spotskt,
Går fram och ernar våga helgerånet sjelf
Och faller såsom död vid flickans fötter ned.
Då kom hans fader, skrämd af dystra budskap, dit
Och såg och böjde knä vid skenets rand och bad:
’’Förbarma dig, du heliga, förbarma dig,
Och återgif af nåd åt mig min enda son!"
Och Agnes, lätt försonad, bad till Gud om nåd
För ynglingen, och han stod upp och lofsjöng Gud.
Bevekt häraf beslöt den rörde fadren då
Att hafva domens kraft och gifva flickan lös;
Då stormade, af hednaprester eggadt, dit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
