Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Springa en gammal i famnen, så rik och mäktig han än är.
Men allt medan den ärade herrn, nedslagen och modfälld,
Väntar och tänker, att ni kanhända föraktar hans anbud,
Sitter ni här och har alls icke i sinnet ett afslag;
Skådar fastmer med glädje emot er kommande lycka,
Hur i ett hus, der allt som ett himmelrike är ordnadt,
Ni som värdinna skall rå och, fast ung, bli lika i värde
Hållen och lika förnäm som er ädle bedagade herre."
Så hon sade. Men rädd gick flickan och öppnade dörren,
Kom i den svala farstun och stannade, dragande anden
Länge och sökande tyst att kufva det klappande hjertat.
Men då hon druckit sig mätt af aftonkylan, och kinden
Mildare brann, och barmen sin våg re’n saktare häfde,
RKörde hon nyckeln lätt och i fadrens kammare trädde.
Rodnande syntes hon der, i sin blyghet ljuf till förundran;
Lik en strimma af sjön, som, af morgonstrålar begjuten,
Smyger sig in och rodnar emellan skuggiga lunder,
Sågs i sin fägring hon nu emellan de gamla i kammarn.
Men af förtjusning greps den rike befallningsmans hjerta,
Sinnet af värme mjuknade opp, och kärlekens sötma
Blandades mild som honing i bloden och smekte hans ådror.
Pipan ställde han straxt med belefvenhet undan och framsteg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
