Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sjette sången.
O, att du födt mig så, att de stjernors glans,
Du nyss beundrat, tjusat ock mig! Ett barn,
Af lekverk fägnadt, hade med svärdet jag
Dem plockat glad och tömt i en lek mitt lif.
Men i sitt slott, det höga, vid Wolgas flod,
I marmorsalen ensam bland bilderna
Af hädangångna, lysande anor satt
I glans Natalia Feodorowna sjelf.
Här, så furstinnans vilja bestämt det, här,
Bland dessa vittnen, skulle furst Dmitri nu,
Se’n långa år i fädernas hem ej sedd,
Inför sin moder träda. Som till en fest
Var salen ordnad, purpurgardinerna
Från alla bilder vecklade opp i prakt,
Och högst vid bordet jemte furstinnans plats
Stod, ställd för sonen färdig, en taburett.
Den stolta modren väntade, timmen slog,
Och in kom Dmitri, festlig som rummet ej.
Hans drägt var vårdslöst ordnad, om ordnad ens,
En hvardagsdrägt, hans vanliga hemdrägt förr,
Hans blick var skygg, men spotsk på en gång och mörk,
Och stjernlöst nattlig steg han till modren fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
