Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men marmorstel satt Dmitri, tills marmorn nu
I hemsk förvandling smälte och brast i ord:
"Hör opp", han sade, "moder, att se mig an
Med denna svärmiskt forskande, sälla blick,
Som anar gömda strålar af zarens nåd
Hos mig, din bleke, stormige, dunkle son.
Ej att dig bringa glädje jag kom; hvad du
Som glädje skattar, Dmitri ej sökt, ej fått,
Nej, för mig sjelf jag kom, för min egen fröjd,
Fast med din smärta, moder, den köpas skall."
Han teg och strök sin panna och talte än:
"O, att du födt mig så, att de stjernors glans,
Du nyss beundrat, tjusat ock mig! Ett barn,
Af lekverk fägnadt, hade med svärdet jag
Dem plockat glad och tömt i en lek mitt lif.
Men andra stjernor lyst för din Dmitris blick,
Två stjernor, mordiskt tjusande, mäktiga,
De bränt hans barm, de sugit hans hjertas blod,
Och kärlek är den ena, den andra hämnd."
Han dröjde, tycktes vänta ett svar, men stum
Furstinnan satt, han såg det och vidtog än, –
Hans röst var vågens röst, då i storm den slår
Mot klippans barm och brytes och suckar dof: –
"Från barndomsåren var jag din mulne son,
Den andra, ständigt, ständigt den andra blott;
Jag såg min broder ljusna i ljus, jag sjelf
Blef mörk, men bar mitt mörker för mig och teg.
Vårt arf blef skiftadt, säll till sitt eget slott
Min broder for, jag följde, en främling lik:
Välan, en sällhet grydde för mig ändå, –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
