Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till de ljusa, vackra hyddorna der borta
Och betrakta deras inre."
Sagdt. Men häpnad slog furstinnans stolta sinne,
Och hon skyndade att svara:
"O, min dyra herrskarinna, öfver fälten
Leda endast smala stigar,
Utan våda kan med vagnar man ej komma
Till den lilla byn i fjerran.
Min är skulden, om jag anat denna önskan,
Hade vägen varit banad."
Kejsarinnan log i mildhet blott och sade:
"Intet hinder, min Natalia!
När som här jag har naturen glad och herrlig
Öfver, under mig, omkring mig,
Går jag gerna, vandrar ofta vida längre
Än till byn den korta färden.
Kommen, kommen!"
Då sitt knä furstinnan böjde
För den höga, bad och talte:
"Välj ett annat nöje, milda kejsarinna;
Morgondimman knappt sig skingrat,
Svala vindar, då er värme öks af gången,
Skada lätt er dyra helsa.
Millioner blicka opp med mig och bedja,
Låt oss icke bedja fåfängt!"
"Stilla, stilla, ingen oro mer, Natalia,"
Bjöd och talte kejsarinnan,
"Denna varma blomdoft, denna blåa himmel
Har i Petersburg jag sällan.
Upp, mitt sällskap, kavaljerer! Min värdinna
Är väl god och visar vägen."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
