Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Molnets broder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Molnets broder.
Mer än lefva, fann jag, var att älska,
Mer än älska är att dö som denne.
Högt i skogen låg det ringa torpet,
Djupt i ödemarken, långt från vägen,
Der se’n hösten krigets skiften rådde.
Ingen ovän hade funnit stället,
En fiendtlig fot ej trampat spången,
Som dit ledde; bud om blod och strider
Gaf blott korpen, ropande från molnen,
Eller gladan, som satt mätt i granen,
Eller vargen, som med blodigt byte
Sökte hedens gömda klyftor åter.
Men i pörtet vid det långa bordet
Satt en lördagsafton sorgsen värden,
Hvilande från veckans vedermödor.
Kinden höll han tryggt mot handen lutad,
Armen åter fast mot bordets ände,
Men hans öga såg åt sidan stundom,
Höll sig ej med lugn i samma syfte.
Ingen märkte detta af hans husfolk,
Af de båda, som i pörtet voro,
Ej hans fosterson och ej hans dotter;
Tysta, slutna af hvarandras armar,
Hand i hand, och hufvud sänkt mot hufvud,
Sutto de i sorglös frid vid muren.
Men den gamle bröt omsider tystnan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
