Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Akten. Första Scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JULIA.
Jo pytt!
FRANK.
Jo, ganska sant.
Kanhända bar den sken af obekant;
Den måste så ju för den platta skara,
Som omgaf oss på hvarje kant.
JULIA.
Der ute ja, men se’n der inne
I farstun? Har det fallit ur ditt minne,
Hur onkel gick tillbaka litet grand
För att om vagn och hästar ordinera?
Då stodo vi vid öfre trappans rand
Ett tjog sekunder visst, om icke flera,
På tu man hand.
FRANK.
Och om vi stått der tio tjog, hvad mera?
JULIA.
Det torde kanske föga intressera,
Kanhända skall du till och med bli stött;
Du vet dock sjelf, hur kyligt den blef mött,
Den varma kyss, jag då till välkomst skänkte.
FRANK.
Visst möjligt, när hvar stund jag tänkte,
Om han vändt om och såg oss kyssas, – han,
Den gamle, grå toppridarn, herr von Dann.
JULIA.
Min Gud! Hur kallar du min onkel?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
