Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde Akten. Trettonde Scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKMESSA.
Son, nej, trotsa ej !
LEONTES.
Till er, o salaminska männer, vänder jag
Mitt ord, förr’n det af stridstumultets vilda dån
Snart öfverröstas. Hören och behjerten det!
Ej vill jag nämna mina sorger, hvilken kamp
Mitt inre kämpat, innan hit jag kom, beredd
Till uppror mot den, mig bland menskor kärast är.
Ett säger jag: nödvändighetens tvång har makt
Att krossa mig, ej boja från det rätta af.
Till handling derför medan tid oss ges ännu!
Sen er omkring, i glesa hopar samlens I
Till värn för denne, många knappt beväpnade;
Kring drotten, kring Leiokritos, min fader, står
En tallös skara, bättre rustad, ordnad mer
Och all sin makt och välfärd skådande i hans.
Besinnen nu, om dessa (hvad som ofelbart
Skall ske) af Ajas’ vapen känna Ajas’ son
Och samfält falla öfver honom, honom blott;
Hur skall han kunna värja af sin ofärd då?
Förkrossas skall han hjelplöst, återvunnen knappt
Åt lifvet nyss och af sin dödskamp mattad än.
Nej, sådant får ej hända, vexla måste han
Sin vapenrustning, byta den mot min i dag
Och vilseleda stormen.
FOLKET.
Samma ungdom ger
Åt bådas drag en likhet, som förvillar lätt;
Kanhända skall det lyckas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
