Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Törnrosens bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utvikning från sin tid. Tar nu åhöraren eller läsaren för
gifvet, att man berättar för att skildra tidehvarfvet,
så blir han här bedragen eller skyller föredraget för
osannolikhet. Bland ett folk, i allmänhet gästfritt,
kan en och annan snål personnage finnas, och hvilken
det just kan tillhöra en ifrågavarande anekdot eller
romans att föra på banan. Åhöraren får deraf icke
tro, att man missförstått en gästfri tid, eller
gjort en osann, karikerad scen. Men vore meningen
ej annan än att lemna en karakteristik öfver epoken,
då borde visserligen ej snikna menniskor framvisas i
kompositioner öfver tider, som på det hela varit af
generöst lynne, ej fritänkare under bigotta sekler,
ej någon dum varelse midt i en snillrik nation,
ehuru individer af så egen art från de andra nog
alltid funnits. Jag tycker icke om sådana bojor; de
äro onaturliga, falska och tillika ängsliga. Deremot
afsäger jag mig äran att egentligen föreläsa i
historien öfver seder och bruk, under det jag
gör något helt annat, nemligen allenast anför
tilldragelser, som roat mig."
Vi appellera här till hvad vi förut yttrat vara vår
öfvertygelse, att allt hvad som diktas harmoniskt
och naturenligt är faktiskt och historiskt sant, det
vill säga, har varit eller skall blifva ty äfven
det tillkommande är historiskt, sedan man fångat
det. Det första således, som ur denna synpunkt möter
vår betraktelse, är, att all sann dikt måste vara
en sann bild af historiens egen väsendtlighet och
i grunden lika sann som den. Men nu är icke någon
väsendtlighet till genom sina tillfälliga afvikelser,
utan genom sitt sammanstämmande till en gemensam
enhet; derför är allt tillfälligt i sig sjelft ett
intet och har betydelse blott så vida, som det hålles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
