- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Sjette bandet. Literära och strödda uppsatser /
189

(1870) Author: Johan Ludvig Runeberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om parodin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stämplar derför Thorild parodin, hvilken han blott
uppfattat såsom förvändande, med fördömmelsens
märke. Den är ett lögnens försök att göra allt till
sin like, ett oskäligt och djuriskt stormande mot
föremål, hvilkas adel icke senteras, ett uppenbart
mordanslag mot produktioner af skönhet och helgd.

Nu uppstår den frågan: kan det harmoniska, det
sköna till sin väsendtlighet nås och förstöras af
en sådan parodi, eller kan det i sjelfva verket
parodieras? Det är naturligt, att såsom ens jordiska
lif kan utsläckas af mördarens dolk och såsom hvarje
konststycke kan krossas eller brännas, så kan ock
hvarje synlig produktion af skönhet och regel genom
parodins vrängningar göras oförnimlig. Men lika
naturligt är det, att, såsom lifvet till sitt väsende
är oberoende af dolk och svärd, också det harmoniska
i sig sjelft icke subordinerar under det parodiska
förvändandet. Parodin kan således, då den angriper det
sköna och höga, endast förstöra medlet, hvarigenom
det samma gjorts för oss förnimligt och blifvit en
jordens egendom ifrån att blott vara himmelens,
den kan alldeles icke med förstöring drabba det
sköna och höga sjelft. Vi se detta tydligt deraf, att
vår inbillningskraft i sin fulla verksamhet alltid
kan återkalla en varseblifven produkt af skönhet,
hvilka öden som helst vi än sett öfvergå den samma,
och alltid återkallar den i sin ursprungliga glans,
obefläckad af de förändringar, yttre omständigheter
åstadkommit. Om vi t. ex. sett en madonnabild i sin
gloria, och den samma sedan visades oss förvrängd
genom några missfosterlika drag, så vore det dock
i den rena inbillningskraftens makt, att supplera
de ursprungliga dragen i de tillsattas ställe och
sålunda betrakta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:40:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/runeberg/6/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free