Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. ASMUND KARESON.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beteckning: 1 fraukiri, uk, tauþr, suain, þau (för þair); 2 stin, auk,
þair, kairmunta, suain, stain; 3 þiuþkir, þar, kuþlaifr, aimunt, stain;
4 stin, ibiurn, suain ail —; 6 stin, auþulfr, kinlauhar; 7 hulmkirs,
hulmkair, þair, þau; 8 þim, þiri; 9 iukir, stin; 10 þurstin, raisa,
stain, suarthaufþa; 11 raisa, stain; 12 stain, þaira; 13 stain, rasa,
þaira; 14 istin, þair; 15 stain; 16 stin, suarthafþ; 17 stain; 18
raisti, stain, ailif; 19 stin; 21 stin; kairfastr, auk, kaira; 22 stino
jämte digraferna huit haufþa, fauþur. Dessa digrafer betyga
möjligheten, att den diftongiska beteckningen även kan blott vara digrafer
för att beteckna de monoftonger, som ock tecknas med ett vokaltecken.
Bruket av digrafer förekommer vida oftare hos Asmund än i Gunnars
ristningar och är för ø av au uteslutande.
f) fsv. gh efter vokal betecknas med h: 1 ahil; 6 kinlauhar men
7 sikriþr; 12, 13 rahnfriþr; 19 sihualti; 20 rahnuiþr; 22 uihmar.
O. v. Friesen, Uppl. runst. 1913, s. 38 och Sv. biogr, lexikon 2, s.
377 anser detta bruk av ᚼ h vittna om inflytande från den engelska
runskriften, som visserligen i en och annan runrad uppvisar denna form av
g. Då ju ᚼ hos Asmund även betyder h och fsv. gh var en guttural
frikativa, synes ej omöjligt, att ristaren funnit denna i brist på annat
bättre betecknad med ᚼ h än med k.
g) h- är alltid utsatt i t. ex. 1. han, hons; tillsatt i 5 hont, saknas
dock i 17 stniltr. Ett minne av hr- är bevarat i 9 rhuþilfar, 21 hrafn.
h) Ack. sg. m. ’’denne" har formen þino men 9. þina och 17 enl. L.
187 þinso äro troligen fel.
1) "rista" uttryckes med marka (markaþi,-þu) och ofta tillägges
som objekt runor ritar "rätta runor", men 4 husmsr, 6 hiu, 8 hu, 8, 18 risti.
j) "resa" uttryckes med rita, men 9 raisa, 10, 12 rasa.
k) Prep. "efter" ristas abtir, ibtir oftare än aftir, iftir.
1) Formeln "Gud hjälpe hans själ (ande) och Guds moder" brukas
ofta: 1, 2, 3,4, 9, 11, 12.
m) Förkortad ristning användes ofta: 1 brur; 4 husmsr, ibiurn;
16 brur, suarthþa; 17 stniltr; 9 ifriþr; 19 ifastar.
n) På stenens yta finnas stundom realistiskt tecknade figurer.
På grund av flera eller färre av dessa ristningsegendomligheter böra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
