Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Л - лѣнивица ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
лѣни́вица, lätting, fam. latmask.
лѣни́во, adv. lättjefullt.
лѣни́вость, f. = лѣ́ность.
лѣни́вчикъ, dim. af лѣни́вецъ ‖ fruntimmers
morgonmössa.
лѣни́вый, lättjefull, lat ‖ -выя щи, färsk
kålsoppa.
лѣни́ть, tr. vänja vid lättja; -ться, intr.
(лѣню́сь, лѣ́нятся) lättjas; я всё у́тро -ни́лся,
jag har lättjats hela morgonen; не -ни́сь,
lättjas icke!
лѣ́ностный, lat, lättjefull.
лѣ́ность, f. lättja, lättjefullhet, lojhet, tröghet;
~ наво́дить на бѣ́дность, prov. lättja leder
till armod.
лѣнтя́й = лѣни́вецъ.
лѣнтя́йка = лѣни́вица.
лѣнь, f. lättja; ~ человѣ́ка по́ртить, prov.
lättjan är menniskans förderf; ~ мужика́
не ко́рмитъ, prov. utan möda ingen föda.
лѣнь, adv. мнѣ ~, jag ids icke; отчего́ вы
не чита́ете? ~, hvarför läser ni ej? jag har
ej lust l. ids ej; ему́ ~ рабо́тать, han har
afsmak för att arbeta.
лѣпи́льщикъ, modellör, skulpturarbetare.
лѣпи́ть, tr. (лѣплю́, лѣ́пятъ; imper. лѣпи́) klibba
ihop ‖ modellera, forma; -ться, intr. med
svårighet taga sig fram.
лѣ́пка, modellering.
лѣ́пкій, лѣ́покъ; klibbig.
лѣ́пкость, f. klibbighet.
лѣпле́ніе = лѣ́пка.
лѣплю́ se лѣпи́ть.
лѣпно́й, modellerings-, gjut-; -но́е иску́сство,
modelleringskonst.
лѣ́по, adv. skönt, vackert, smakfullt.
лѣпови́дный, skön, vacker, välformad.
лѣ́покъ (-пка etc.) f. f. af лѣ́пкій.
лѣпота́, skönhet.
лѣпщи́къ (-ка́ etc.) = лѣпи́льщикъ.
лѣ́пый, skön, elegant, smakfull.
лѣса́, pl. m. byggnads ställningar.
лѣ́са́ = ле́са́.
лѣ́сенка (g. pl. -нокъ) dim. af лѣ́стница.
лѣси́на, trädstam.
лѣси́стый, skogrik, betäckt med skog.
лѣси́ще (n. pl. -щи) augm. af лѣсъ.
лѣсни́къ (-ка́ etc.) skogvaktare ‖ trähandlare.
лѣсни́чество, forstväsende.
лѣсни́чій, s. s. = лѣсни́къ, forstman,
forstmästare.
лѣсно́й, skog-, skogs-; ~ дворъ, brädgård,
vedgård, timmernederlag; -но́е хозя́йство,
skogsskötsel; -но́е вѣ́домство, forststyrelse,
forstväsende, forstförvaltning.
лѣсова́ніе, vistelse i skog.
лѣсова́ть, intr. (-су́ютъ) uppehålla sig, vistas
i skogen (för att jaga, för att bedrifva skogshugge
etc.).
лѣсово́децъ (-дца etc.) skogsodlare.
лѣсово́дственный, h. t. skogsskötsel.
лѣсово́дство, skogsskötsel, skogshushållning.
лѣсово́дъ = лѣсово́децъ.
лѣсово́й, skogs-.
лѣсовщи́къ (-ка́ etc.) = лѣсни́къ.
лѣсо́къ (-ска́ etc.) dim. af лѣсъ.
лѣсопи́льный заво́дъ = лѣсопи́льня.
лѣсопи́льня (g. pl. -ленъ) såg, sågverk.
лѣсопромы́шленникъ, person, som bedrifver
skogsaffärer.
лѣсосѣ́ка = лѣсосѣ́къ.
лѣсосѣ́къ, skogshygge, årshygge,
skogsafverkningsställe.
лѣсосѣ́чный, h. t. skogshygge.
лѣсохозя́инъ (decl. = хозя́инъ) egare af skog.
лѣсохозя́йственный, h. t. skogshushållning.
лѣсохозя́йство, skogshushållning.
лѣсо́чекъ (-чка etc.) dim. af лѣсо́къ.
лѣ́стница, лѣ́сенка, trappa ‖ stege; пара́дная
~, paraduppgång; чёрная ~, kökstrappa
‖ верёвочная ~, repstege; ~ ули́ткою,
vindeltrappa, spiraltrappa.
лѣ́стничный, h. t. trappa, stege.
лѣсъ (p. efter въ -су́; pl. -са́ etc.) лѣсо́къ,
лѣсо́чекъ, лѣси́ще, skog ‖ timmer ‖ virke;
кру́пный ~, högstammig skog, timmerskog;
ме́лкій ~, ungskog; кра́сный ~, barrskog;
чёрный ~, löfskog; строево́й ~,
timmerskog; пи́льный ~, sågtimmer; ~
очи́щенный отъ коры́, afbarkadt timmer; сплавно́й
~, flottimmer; сажёный ~, planterad skog;
сѣ́яный ~, ur frön uppdragen skog; ~
для обихо́да, skog för eget behof;
и́згородный ~, stängselvirke; дровяно́й ~,
vedskog.
лѣта́, pl. neutr. se лѣ́то och годъ.
лѣ́тній, sommar-.
лѣ́то (pl. лѣта́ etc.) sommar ‖ år; въ
проше́дшемъ -тѣ, förliden sommar; въ бу́дущемъ
-тѣ, nästa sommar; въ ~ по Рождествѣ́
Христо́вѣ 1892, år 1892 efter Kristi födelse;
ему́ два́дцать лѣтъ, han är tjugu år
gammal; въ его́ молоды́я -та́, i hans unga år;
ско́лько ему́ лѣтъ, huru gammal är han?
ско́лько лѣтъ, ско́лько зимъ мы не
вида́лись? det är ju en hel evighet sedan vi
träffades; онъ сре́днихъ лѣтъ, han är en
medelålders man; въ цвѣ́тѢ лѣтъ, въ
цвѣту́щихъ -та́хъ, i blomman af sin ålder; онъ
у́меръ тридцати́ лѣтъ (о́тъ роду), han dog
vid fyllda trettio år; мы одни́хъ лѣтъ, vi
äro jämnåriga.
лѣтова́ть, intr. (-ту́ютъ) tillbringa sommaren,
vistas under sommaren.
лѣ́томъ, adv. om sommaren.
лѣтописа́ніе, historiografi.
лѣтописа́тель, m. historiograf,
historieskrifvare, krönikeskrifvare.
лѣтопи́сецъ (-сца etc.) = лѣтописа́тель.
лѣ́топись, f. annaler, kröniker; -си, tideböcker,
häfder.
лѣтора́сль, m. årsring (på träd); årstelning.
лѣтосчисле́ніе, tidräkning, kronologi.
лѣтосчисли́тель, m. kronolog.
лѣтосчисли́тельный, kronologisk.
лѣчба́ = лѣче́ніе.
лѣче́бникъ, läkarbok.
лѣче́бница, hospital, sjukrum.
лѣче́бный, medicin-, läke-.
лѣче́ніе, botandet, kurering, läkandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
