Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - М - мямлить ... - Н
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
мямлить 352
намямлить, inti4 pop. mumla, tala otydligt, tugga
(orden), stamma (då man läser), läsa hackigt,
stapplande.
мямля, c. den som talar i. läser otydligt ||
drönare, drummel, sölare || pultron, * kruka.
мясистый, hullig, köttig.
мясйшко, för. af мясо.
мяснйнъ (-ка etc.) slaktare, slaktardräng.
мяснйчанье, slakteri, slaktaryrke, handlandet
med kött.
мяснйчать, intr. utöfva slaktaryrket.
мяснйческій = мяснйчій.
мяснйчество, slaktaryrke.
мясничйха, slaktares fru, hustru.
мяснйчій (-чья, -чье; -чьи; -чьяго etc.)
slaktare-.
мясное, s. s. kötträtt.
мясной, kött-, köttig; -håя лавка,
köttförsäljning, slaktarebutik; -ные пироги, köttpastejer;
-ныя части тъла, kroppens köttiga delar;
∽ цвѣтъ, köttfärg; ∽ отваръ, köttspad; ∽
рядъ, köttorg, rad af köttstånd på en
torgplats.
мясо, мясйшко, мясцо, rått kött; ни рыба ни
∽ , prov. hvarken fisk eller fågel; дикое ∽ ,
med. svampaktig utväxt; ∽ » варёное,
жареное, kokt, stekt kött.
мясокрасный, mörkröd,
мясопустіе = мясопустъ.
мясопустное воскресенье, söndagen
sexage-sima-% -ная недѣля, fastlagsvecka.
мясопустъ = мясопустное воскресёнье |]
fastans början.
мясоъдный (день), dag då köttätning är
tilllåten || köttätande (djur).
мясоѣдъ, tid då man får äta kött (under fastan).
мясоядініе, ätandet, njutandet af kött.
мясоястіе = мясоядѣніе.
мястй, tr. (мятутъ, pret. МЯЛЬ, мяла etc., part.
pret. мятшій) мятать, oroa, förvirra, uppröra,
bringa i uppror; -тйся, pass. bli upprörd, bli
förvirrad; страсти МЯТутъ душу,
passionerna försätta själen i uppror, störa friden
i menniskans själ.
мясцо, dim. af МЯСО.
мята, bot. mynta, krusmynta; пёречная ∽ .
pepparmynta.
мятать = мястй.
мятёжливость, f. upprorsanda.
мятёжливый, upprorisk, uppviglande.
мятёжнинъ, -ница, upprorsman, rebell,
мятёжничать, intr. göra uppror, * resa sig.
мятёжническій = мятёжничій.
мятежничество = мятёжливость.
мятёжничій (-чья, -чье; -чьи; -чьяго etc.)
rebellisk, upprorisk, rebell-.
мятежный, upprorisk, uppviglande.
мятёжъ (-жа etc., g. pl. -жёй) uppror, resning,
upplopp, myteri.
мятёлистый, som åtföljes af snöyra,
мятёлица = мятёль.
мятёль, f. snöyra, snöstorm, yrväder; -льный,
yrväder-.
мятіе, knådning (af lera), skäktlling (af hampa,
lin), nedtrampning (af gräs).
мятлинъ, bot. gröe.
мятлица, = мятлинъ.
мятный, af mynta; ∽ заиахъ, myntlukt; -ныя
лепёшки, myntpastiller.
мятутъ se мястй.
мятшій se мястй.
мятый, p. p. p. af мять.
мять, tr. (мнутъ) минать, knåda (lera) || skäkta,
bråka (lin, hampa) || nedtrampa (gräs) || bringa
І oordning, tillskrynkla (en dräkt); -ться, intr.
tveka, draga i betänkande, hesitera, streta
emot, vara villrådig; pass. knådas etc.; долго
мялся, но наконёцъ согласился, han
tvekade länge men samtyckte slutligen, gaf
slutligen sitt samtycke.
мяуканье, (kattens) jamande.
мяукать, intr. мяукнуть, jama.
мяукнуть, full. af мяукать,
мяхунка (g. pl. -нонъ) bot. kersing, juden-
kirs.
мячевой, boii-.
мячинъ, dim. af МЯЧЪ.
мячище (n. pl. -щи) augm. af МЯЧЪ.
мячъ (-ча etc., g. pl. -чей) мячинъ, мячище,
boll; urpå въ ∽ , bollspel.
Н.
на, pr. a. p. på, vid, till, i, efter, för, med, mot,
åt; сѣсть ∽ стулъ, sätta sig på en stol;
сидѣть ∽ » стулѣ, sitta på en stol; положить
∽ столъ, lägga på ett bord; кнйга лежйтъ
∽ столѣ, en bok ligger på bordet; взлѣзть
∽ дёрево, blifva upp i ett träd; посадйть
∽ хлѣбъ и ха воду, sätta ngn i fängelse
på vatten och bröd; ∽ жизнь и ха смерть,
på lif och död; уповать ∽ Бога, hoppas på Gud; играть ∽ скрйпкѣ, spela på fiol;
бт-пуснъ ха двадцать восемь дней, permission
på tjugu åtta dagar; жаловаться ∽ кого,
klaga på ngn; брать ∽ свою
ответственность, taga på sitt ansvar; выйти ∽ улицу,
gå ut på gatan; я встрътилъ его ∽ улицѣ,
jag mötte honom på gatan; взойти ∽
лъст-ницу, gå uppför en trappa; города лежащіе
∽ вблгѣ, vid floden Volga belägna städer;
жить ∽ конці улицы, bo vid ändan af en
gata; ∽ берегу озера, vid en insjös strand;
∽ всѣхъ углахъ улицъ, vid alla gathörn;
∽ каждомъ шагу, vid hvarje steg; я живу
∽ нёвскомъ проспёктѣ, jag bor vid Nevska
perspektivet; іхать ха воды, resa till en
badort; осудить ∽ смерть, döma till döden;
убавить ∽ половйну, ∽ треть, minska till
hälften, till en tredjedel; путешёствовать ∽
востонъ, resa till Orienten; переводить ∽
французскій язынъ, öfversätta till franska
språket; летать съ цвѣтка ∽ цвѣтонъ, flad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
