Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - П - полщеніе ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
полщеніе 602 полюбопытствовать
полщеніе, filtning, valkning.
||олЪ (p. efter въ, на полу; pl. ПОЛЬІ etc.) golf
|| kön || hälft; онъ упалъ на ∽ , han föll
ned på golfvet; онъ упалъ на паркётный ∽ ,
han föll ned på parkettgolfvet; дети
катаются по -лу, barnen skrinna på golfvet;
дети катаются по паркётному -лу, barnen
skrinna på parkettgolfvet; асфальтовый,
досчатый, наборный ∽ , asfalt-, bräd-,
parkettgolf; настилать ∽ , lägga golf; кнйга
упала ха ∽ , boken har fallit på golfvet;
жйтели оббего ПОЛа, invånarene af båda
könen; прекрасный ∽ , det täcka könet; на
полы, i två lika delar.
полъ (пола) f. f. af полый,
полъаршйна (полуаршйна etc.) half arschin.
полълиста (полулиста etc.) hälft ark.
полъоборбта (полуоборота etc.) mil.
half-svängning.
полыгала, c. person som bekräftar en annans
lögner.
полыгать, intr. ljuga ibland, ljuga litet, hålla
med ngn som talar osannt; bekräfta en
annans lögner.
полый, öppen, obetäckt; tom; ihålig; воротйтся
съ -лыми руками, återvända med toma
händer; ∽ пень, ihålig trästubbe; -лая вода,
vatten som stigit öfver bräddarna.
полымя = пламя; изъ огня да въ ∽ , prov.
ur askan i elden.
полыновка (g. pl. -вонъ) absint, malörtslikör.
полынь, f. bot. absint, malört; -нный, absint-,
malört-.
полынья (d. p. -ьѣ; g. pl. -нёй) råk, öppet ställe
på is.
полысѢть, full. = лысеть,
польза, nytta, gagn, båtnad, fördel, förmån;
intresse; общая ∽ , det allmänna bästa;
государственная ∽ , statsintresse; частная
∽ , privatintresse; для твоёй -зы, till nytta
för dig, för ditt bästas skull; въ -зу
бед-ныхъ, till förmån för de fattiga; съ -зою
употребить что, använda ngt med fördel 1.
så att man har gagn däraf; это не говорить
въ его -зу, detta talar icke till hans fördel,
vittnar icke fördelaktigt för honom; что мнѣ
въ томъ за ∽ , какая мнѣ отъ того ∽ ,
hvad har jag för gagn däraf 1. hvad gagnar
det mig; принести -зу, medföra gagn, vara
till nytta; это не принесло мнѣ никакой -зы,
detta har icke alls. icke det ringaste gagnat
mig; отъ этого мало -зы, detta gagnar föga,
icke stort,
пользйтельный, pop. = полёзный.
пользованіе. nyttjandet, begagnandet,
tillgodo-njutandet |[ kurering, läkarebehandling; ∽
больпыхъ, sjukvård,
пользованный, p. p. p. af пользовать.
пользовать, tr. (-зуютъ) gagna, ha nytta med
sig || kurera, behandla såsom läkare, vårda,
sköta; -ться, refl. göra bruk af, begagna,
tillgodonjuta, tillgodogöra sig, betjena sig af ||
anlita ngns läkarevård, låta sig behandlas af
ngn,, kurera sig; такая погода ничего не
-зуетъ урожаю, en sådan väderlek är icke
alls till fromma för skörden; онъ -валъ меня
отъ лихорадки, han har kurerat mig för
feber: -ться свойми правами, göra bruk af
sina rättigheter; -ться доходами съ именія,
tillgodonjuta inkomsterna från en egendom;
-ться хорбшимъ здорбвьемъ, åtnjuta 1. ha
god helsa; -ться случаемъ, begagna sig af
tillfället; у кого больной -зуется, hvem
behandlar den sjuke? hvilken läkare anlitar
han? -тьСЯ отъ ревматйзма, undergå kur
för reumatism.
полька (g. pl. -ленъ) polka (dans).
полька (g. pl. -ленъ) polska (polsk kvinna).
польный = полевой.
польскій, polsk || s. s. polonäs.
польское Llарство, konungariket Polen.
польстйть (conj. = льстить) full. smickra
litet; -ться , refl. smickra sig med.
пбльце (pl. -цы, -цевъ) dim. af поле.
польша, Polen.
полѣзть, intr. (conj. = лѣзть) full. börja klättra,
klifva; онъ за словомъ въ карманъ не
-ле-Зетъ, han har alltid svaret strax färdigt,
be-höfver aldrig söka efter svar, blir aldrig
svaret skyldig 1. svarslös.
полѣниваться, intr. полѣнйться, latas, visa
lättja, vara trög 1. lat.
полѣнйться, full. af полениваться: онъ -нйлся
написать мнѣ, han har varit trög 1. lat att
skrifva till mig.
полѣнище (n. pl. -щи) augm. af полѢІІ0.
полѣнница, vedtrafve.
полѣно (pl. -нья, -ньевъ, -ньямъ etc.) поленце,
полѣнище, vedträ, klabb,
полѣнце (pl. -цы, -цевъ) dim. af полено,
полѣсбвщинъ, skogsvakt.
полѣтнинъ, arbetare som ngn tagit i tjenst för en
sommar.
полѣтчинъ, = полѣтнинъ.
полѣчивать, tr. полѣчйть, behandla en sjuk en
tid; -ться, pass. låta behandla sig en viss tid.
полѣчйть, full. af полѣчивать,
полюбезничать, intr. full. ngn stund visa sig
älskvärd.
полюбйть, tr. (conj. = любить) full. börja hålla
af, börja tycka om, fatta tycke för, börja
älska, bli kär i; -ться, refl. behaga, falla i
smaken; канъ позналъ я его танъ и -бйЛЪ,
såsnart jag lärde känna honom, började jag
hålla af honom 1. fattade jag tycke för
honom; это заставило его ∽ музыку, detta
har föranledt honom att tycka om musiken;
не -бйЛСЯ девкѣ паренёнъ, den unge
mannen behagade icke flickan, föll henne icke i
smaken.
полюбоваться i. intr. (conj. — любоваться)
full. med välbehag skåda, njuta af att se,
fägna sig åt.
полюббвнинъ, pop. älskare; älskad person,
полюбовница, älskarinna, käresta.
полюббвно, adv. vänligt, i godo.
полюбовный, vänskaplig, som sker i godo,
som sker efter ömsesidig öfverenskommelse.
полюбопытствовать, intr. (conj. —
любопытствовать) full. vara litet nyfiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
