Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - П - пятистопный ... - Р
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
пятистопный 719 рабъ
пятистопный,^ femfotad vers.
пятиструнный, femsträngad, med fem strängar.
пятитысячный, den femtusende.
пятить, tr. (пячу, пятятъ; imper. пять) skuffa,
skjuta 1. stöta bakåt 1. tillbaka; -ться, refi.
gå baklänges, vika 1. skrida tillbaka, draga
sig bakåt, rygga; icke stå vid sitt ord, rygga
sitt ord, * retirera.
пятиугольный, som har fem hörn.
пятифунтовйнъ (-ка etc.) fem skålpundsvikt.
пятифунтовый, fem skålpunds.
пятня (g. pl. -тонъ) dim. af пята; душа ушла
въ -ни, han har alldeles tappat kuraget,
пятнадцатинопёечный = пятиалтынный,
пятнадцатый, femtonde; -тая часть,
femtonde-del; -таго мая, den femtonde maj; четыре
-тыхъ, fyra femtondedelar,
пятнадцать, num. (g. d. p -ти, a. ∽ , i. -тыо)
femton.
пятнанный, p. p. p. af пятнать,
пятнать, tr. fläcka, nedfläcka, sätta fläckar
på || stämpla, förse med stämpel 1. märke
j| träffa ngn med bollen (vid bollslagning) ||
* nedsvärta; vanära; -ться, pass. fläckas;
stämplas.
пятница, fredag; страстная ∽ , långfredag;
у него семь -цъ въ недѣлѣ, han är
opålitlig, ombytlig.
пятничать, intr. fam. fasta alla fredagar.
пятничный, fredags; -ная почта, fredagspost.
пятно (pl. пятна, пятенъ, пятнамъ etc.)
пятнышко, fläck || skamfläck; выводйть ПЯТна,
uttaga fläckar; родймое ∽ , födelsemärke.
пятный, häl-, h. t. hälen.
пятнышко (pl. -гаки; -шенъ) dim. af пятно.
пятонъ (-тка etc.) пяточенъ, ett femtal af
ngnting, fem stycken.
пяточенъ (-чка etc.) dim. af ПЯтоКЪ.
пяточка (g. pl. -ченъ) dim. af пятка.
пятый, femte; ∽ этажъ, femte våningen; -тэго
числа, den femte i någon månad; двѣ -тыхъ,
två femtedelar; ∽ часъ, klockan går på fem;
четверть -таго, kvart öfver fyra; въ -томъ
часу, klockan mellan fyra och fem; въ -тыхъ,
för det femte.
пять, tr. (пнутъ) spänna.
пять se пятить.
пять, num. (а. пять; g. d. p. пяти, i. пятью; за
∽ , ха ∽ , utan efterföljande substantiv, men 3a
∽ рублёй, на ∽ фунтовъ) fem.
пятьдесятъ, num. (a. пятьдесятъ, g. d. p.
пя-тйдесяти, i. пятьюдесятью) femtio; счз одйнъ,
femtioett; это стойтъ ∽ рублёй, detta
kostar femtio rubel; это стоить рублёй ∽
detta kostar en femtio rubel, cirka femtio
rubel.
пятьсотъ, num. (а. ПЯтьСотъ, g. ПЯТИСотъ, d.
пяти стамъ, i. пятью стами, p. пятй стахъ)
femhundra; ∽ человенъ, femhundra
personer, femhundra man.
пятью, adv. fem gånger; ∽ шесть тридцать.
fem gånger sex gör trettio,
пяченіе, tillbakastötning, tillbakaskjutning;
ryggning, reträtt.
пячу se пятить.
Р.
раба (n. pl. рабы) slafvinna, tjenstepiga.
раболіпіе, slafviskt sinnelag, slafvisk
ödmjukhet, kryp er i.
раболіпно, adv. slafviskt.
раболъпность, f. = раболъпіе.
раболепный, slaf-, slafvisk; slafviskt
underdånig, krypande.
раболъпство = раболъпіе.
раболіпствованіе = раболѣпіе.
раболіпствователь, m. -льница, krypande
varelse, lismare, eländig smikrare.
раболепствовать, intr. (-ствуютъ) krypa,
förnedra sig, lisma,
работа, работишка, arbete, verk, göra, alster;
приняться за -ту, börja på med arbetet,
taga i tu med arbetet; прочная ∽ ,
varaktigt, hållbart arbete; плохая, дурная ∽ ,
uselt, skralt, dåligt arbete; столярная,
слесарная ∽ , snickararbete, smedarbete; ∽
на урбнъ, betingsarbete; чёрная ∽ , groft,
tungt arbete: земляныя -ты, jordarbeten;
онъ убиваетъ себя -тоЮ, han arbetar ihjäl
sig; по готовой -Те вкусенъ обѣдъ, prov.
efter välförrättadt arbete smakar maten bra,
har man god aptit,
работаніе, arbetandet, arbete.
работать, tr. работывать, arbeta; ∽ безъ
отдыху, arbeta rastlöst; этотъ портной
-таетъ на мою семью, denna skräddare
arbetar för min familj,
работишка (g. pl. -шенъ) för. af работа.
работливый, arbetsam, flitig,
работнинъ, -ница, arbetare, -terska, handt-
langare, daglönare,
работничій (-чья, -чье, -чьи; -чьяго etc.)
arbetare-.
работный, arbets-,
работывать, uppr. af работать.
работяга, С. mycket arbetsam menniska, ar-
betsmenniska.
работящій, arbetssam, flitig.
рабочій, arbets-, arbetare- || arbetsam || s. s.
arbetare; ∽ классъ, arbetareklassen; ∽ день,
arbetsdag; ∽ крестьянину bondearbetare; ∽
домъ, arbetshus: -чая лошадь, arbetshäst.
рабски, adv. som en träl, slafviskt.
рабскій, träl akti g, slaf-, slafvisk, simpel.
рабство, slafveri, träldom, lifegenskap.
рабствовать, intr. (-ствуютъ) —
раболепствовать.
рабъ (-ба etc.) slaf, träl; когда нѣтъ -ба, и
самъ по дрова, prov. göra en dygd af nöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
