Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - С - свойство ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
свойство 782 светило*
svågerlag å sidone; трехродное ∽ , andra
svågerlaget.
свойство, egenskap, beskaffenhet, natur;
природный -ва, naturliga egenskaper; no -ву
дела, efter sakens beskaffenhet.
сволакивать, tr. сволочь, släpa ned, släpa
tillsammans, draga ned åt || frånrycka,
bortslita; -ться, refl med möda draga sig fram;
pass. bli neddragen etc.
сволочь, f. pack, slödder, pöbel, patrask, ut-
skum, drägg.
сволочь (conj. = волочь) full. af сволакивать.
свора, koppel; вести собанъ на -ре, föra
hundar i koppel; спустить собанъ со -ры, släppa
lös hundarna,
сворачивать, tr. своротйть, flytta, vältra,
skjuta undan, vända; intr. vända, vika af;
-ться, refl. flytta sig; pass. bli flyttad etc.
сворить (imper. сворь) koppla (en hund).
сворный, koppel-, kopplad.
своровать (conj. = воровать) full. stjäla ihop.
своротйть (conj. = воротйть) full. af
сворачивать; трудно ∽ этотъ кймень, det är svårt
att flytta denna sten; ∽ въ право, vända
åt höger; c\D съ дороги, vika från vägen;
∽ въ сторону, vika åt sidan, ge väg.
своротъ, ställe där man tar af från en väg.
свороченный, p. p. p. af своротить.
своя, pron. f. (своёй, своей, свою, своёю, своёй;
рі. свой) sin; онъ продалъ СвоЮ лошадь,
han har sålt sin häst; онъ наделъ не СвоЮ
шляпу, han har satt på sig en annans hatt;
вотъ моя шляпа, поищи СвоЮ, här är min
hatt, sök reda på din.
своянъ (ка etc.) svåger (hustruns systers man).
свояси, во CV», hem till sig, hem till sitt;
возвратйться во ∽ , återvända hem till sitt.
своячина, svägerska (hustruns syster).
свыкаться съ i., refl. свыкнуться, vänja sig j
vid. I
свыкнуться (pret. свыкся, свыклась etc.) full.
af свыкаться,
свысока, adv. nedlåtande, högdraget ||
bombastiskt; смотреть на кого ∽ , se
nedlåtande på ngn; говорить ∽ , tala bombastiskt,
svulstigt, högtrafvande.
свычка (g. pl. -ченъ) vana, bruk, plägsed.
свычный, van, bruklig, fästad vid.
свыше, pr. g. utöfver; это ∽ мойхъ силъ
detta öfverstiger mina krafter || adv.
uppifrån, ofvanifrån, från himmelen; это
вдох-новеніе ∽ , detta är en ingifvelse uppifrån,
från himmelen.
свѣвать съ g. tr. свеять, blåsa bort; -ться,
pass. bli bortblåst.
свѣдать о p. intr. f«n. få vet a, inhämta, erfara,
свѣдомый, känd, säker, veterlig.
свѣдущій въ p. förfaren, kunnig, skicklig; ∽
въ математикѣ, som har insikter i
matematik; ∽ въ и c то pi и, som känner till historien;
-щее лицб, sakkunnig person,
свѣденіе, kännedom, kunskap, underrättelse;
дошло до -нія начальства, det har kommit
till chefskapets kunskap; довести до -нія
публики, bringa till allmänhetens kännedom;
я не имею никакого -нія объ нёмъ, jag har
ingen underrättelse om honom; собирать
-нія, insamla upplysningar; принять нъ -нію,,
taga till kännedom.
свѣжеватый, dim. af свѢжій.
свѣжевать, tr. (-жуютъ) flå, draga skinnet af.
свѣженькій, dim. af свѢжій.
свѣженько, dim. af свѣжб; на дворе ∽ , det
är något svalt ute.
свѣжепросольный, nyss saltad, graf.
свѣжесть, f. svalka, friskhet,
свѣжёхонькіи, augm. af С-Вѣжій.
свѣжйна, färskt kött.
свѣжить, tr. uppfrisk i.
свѣжій (comp. -жейшій) свёженькій,
свѣже-ватый, свѣжёхонькій, frisk, färsk || kry,
rask, väl bibehållen, ganska ungdomlig; ∽
вітеръ, вбздухъ, frisk vind, luft; ∽ хлѣбъ,
färskt bröd; -жая рыба, färsk (icke saltad>
fisk; ∽ цвѣтъ лица, frisk hy; -жая påна,
färskt sår; * -жія новости, färska nyheter;,
на -жемъ вбздухѣ, i friska luften.
свѣжо, adv. евѣжёнько, svalt; въ комнатѣ ∽ ,
det är svalt i rummet,
свѣжъ (-жа -жб; -жи; comp. -жѣе) f. 1. af
све-| жій: этотъ старйнъ ещё очень ∽ , denna
| gubbe är ännu mycket kry.
свѣжеть, intr. ьи sval || mar. (om vind) friska i.
свѣивать = свѣвать.
свѣковать, intr. (-іфотъ) tillbringa hela sitt
lif; -ться съ i. refl. tillbring sitt lif med ngn.
свѣреніе, kollationering, verificering.
свѣренный, p. p.p. af сверить; ∽ протоколъ,
justeradt protokoll,
свѣрильщинъ, myntjusterare.
свѣрить (conj. = верить) full. af свѣрять: ∽
счѣтъ, granska en räkning.
свѣрка = свѣреніе.
свѣряльщинъ = сверильщинъ.
свѣряльщичій (-чья, -чье, -чьи; -чьяго etc.)
justerare-; -чьи инструменты,
justeringsinstrument.
свѣрять, tr. сверить, jämföra, justera,
veri-ficera, kontrollera, kollationera; ∽ к$піи съ
подлинниками, jämföra, kollationera kopior
med originalen; -ться o p. refl. förvissa sig
om, öfvertvga sig om.
свѣсить (conj." = весить) full. af свешивать,
свѣсь (en murs 1. ett taks) utsprång.
свѣтаніе = разсветъ; dagens inbrott,
dagbräckning,
свѣтать, intr, imp. -таетъ, det dagas.
свѣтёлка (g. pl. -лонъ) свѣтёлочка, litet rum
med stort fönster,
свѣтёлочка (g. pl. -ченъ) dim. af свѣтёлка.
свѣтёлочный, h. t. ett litet rum med stort
fönster.
свѣтелъ (-тла -тло, -тлы; comp. -тліе) f. f. af
светлый.
свѣтинъ, smek. min hjärtevän, min skatt,
свѣтйленъ (-льна etc.) vers, som sjunges vid
morgonmässan.
свѣтйло, lysande föremål, lysande himlakropp,
stjärna, * ljus; ∽ дня, dagens stjärna; -ла
небёсныя, himlakroppar, himmelens stjärnor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
