Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - С - смѣтчикъ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
смітчикъ 811 снасть
смѣтчинъ, person som uppgör en kalkyl, ett
kostnadsförslag.
смѣты, intr. våga, fördrista sig; не СМѢЙ, låt bli!
смѣхотворецъ (-рца etc.) rolighetsmakare,
skämtare.
смѣхотворица, en skämtsam kvinna,
смѣхотворна (g. pl. -ронъ) = смѣхотворица.
смѣхотворный, skämtsam, rolig,
skrattretande.
смѣхотворство, skämt, narri, framkallandet
af skratt, skämtandet, raljeri.
смѣхотворствовать (-ствуютъ) = смѣшйть.
смѣхотворщина = смѣхотворица.
смѣхотворъ = смѣхотворецъ.
смѣхъ (p. efter въ на смѣху) skratt,
munterhet, skämt, glädtighet || löje, åtlöje; громкій
∽ , högljudt skratt; возбудйть всеббшій ∽ ,
framkalla allmän munterhet; морйть со -xy,
ha att kikna af skratt; мнѣ тепёрь не до
-ха, jag är inte nu upplagd att skämta;
де-лать на ∽ , göra på spe; это на ∽
скѣзано, det är sagdt på skämt; безъ всякаго
-xy, skämt åsido.
смѣчать, tr. смѣтить, beräkna, göra ett
öfverslag || intr. förmoda, antaga.
смѣшанный, p. p. p. af смѣшать, -ное зерно,
blandsäd.
смѣшать, full. af смешивать; ∽ вино съ
водою, blanda vin med vatten; ∽ бумаги,
blanda ihop r olika papper, olika aktstycken;
opåтopъ -шался при нач&лѣ своёй речи,
talaren kom af sig i början af sitt tal.
смѣшёніе, blandning, hopblandning; правило
-нія, arit. alligations räkning,
blandningsräkning; ∽ языковъ språkförbistring,
смѣшиваніе, blandning || förvexling.
смѣшивать, tr. смѣшать, blanda, blanda ihop,
blanda huller om buller, sammanblanda ||
förvexla; -ться, refl. blanda sig || trassla
in sig, komma af sig, bli förvirrad, tappa
koncepterna; pass. bli blandad, blandas etc.
смѣшйть, tr. få att skratta,
смѣшливость, f. skrattlystnad,
смѣшлйвый, skrattlysten.
смѣшнйнъ (-ка etc.) -нйца, rolighetsmakare,
muntergök, putsmakare; beskedlig tok,
lustig kurre.
смѣшно, adv. komiskt, lustigt, löjligt; онъ
очень ∽ разсказалъ этотъ анекдбтъ, han
liar på ett mycket komiskt sätt, berättat
denna anekdot; вы судите ∽ объ этомъ
делѣ, ni dömer löjligt om denna sak; она
∽ танцуетъ, hon dansar löjligt.
смѣшной, смѣшбнъ, komisk, löjlig, rolig; -ныя
манёры, löjliga fasoner; я нахожу весьма
-нымъ съ вашей стороны трёбовать, jag
finner det bra löjligt från er sida att fordra;
-höe тіцеславіе, löjlig fåfänga.
смѣшонъ (-mhå etc.) f. f. af смѣшнбй; это вовсе
не -шно, det är ingenting att skratta åt.
смѣщать, tr. смѣстйть, afsätta (från en tjenst)
|| -ться, pass. bli afsatt, afsättas.
смѣщённый, p. p. p. af смѣстйть.
смѣйться, intr. (смѣются) skratta || ∽ надъ
i., skratta åt, drifva med, gyckla med, be-
gabba; принуждённо ∽ , skratta tvunget;
∽ громко, skratta högljudt; я СМѢЮСЬ надъ
его угрозами, jag skrattar åt hans hotelser;
всѣ будутъ надъ вами ∽ , alla komma att
drifva med er; не СМеЙСЯ чужой бѣде,
своя на гряде, prov. skratta icke åt annans
otur, din egen kan vara nära förestående.
смягнуть, intr. spricka sönder (om läppar).
смягчать, tr. смягчйть, göra mjuk, uppmjuka,
göra len || lindra, mildra, lugna, blidka;
-ться, pass. bli mjuk, bli uppmjukad; låta
beveka sig, bli mildare; ∽ гнѣвъ, låta
vreden fara.
смягчёніе, uppmjukning || mildring.
смягчённый. p. p. p. af СМЯГЧЙть.
смягчйтельный, uppmjukande, lenande,
mildrande.
смягчйть, full. af CMnrчаты.
смятеніе, oro, förvirring, bestörtning ||
uppror, upplopp,
смятённый, orolig, förvirrad, bestört.
смятка, въ -hy se всмятку.
смятый, p. p. p. af смять.
смять (сомнутъ) full. af сминать. •
снабдйть (бжу, -бдятъ; imper. -бдй) full. af
снабжать; ∽ лавку товарами, förse en bod
med varor.
cнабдеватель, m. -льница, uppköpare,
-perska, leverantör.
снабжать i. tr. снабдйть, förse med, försörja
med, leverera; -ться, refl. förse sig med,
försörja sig med; pass. bli försedd med, bli
försörjd med; ∽ бедныхъ одёждою, förse
de fattiga med kläder; ∽ армію
провіан-томъ, leverera proviant åt armén; этотъ
истбчнинъ -жаетъ водою весь городъ, denna
källa förser hela staden med vatten,
снабжёніе, förseendet, försörjandet,
levere-ring.
снадобиться, refl. full. imp. bli nödvändig; ему
-билось, det blef nödvändigt för honom.
снадобье, krvddning, krydda (i mat) || tillsats,
ingrediens, beståndsdel.
снайтовить, tr. (-влю, -вятъ; imper. -товь)
mar. refva.
снаравливать = сноравливать.
снаровйть = сноровйть.
снаружи, adv. till det yttre,
снарядйть (conj. = рядйть) full. af cнаряжать.
снарядъ, förberedelse, tillrustning, anstalter
|| redskap, verktyg, apparat, don, instrument
|| material; хирургйческій ∽ , kirurgiska
instrumenter; столярный ∽ , snickarverktyg;
вѣсовые -ды, vägningsredskap; осадный ∽ ,
belägringsartilleri; -дный, redskaps-,
verktygs-, instruments-.
снаряжать, tr. снарядйть, utrusta, ekipera;
-ться, refl. utrusta sig, ekipera sig; pass.
utrustas,_ ekiperas.
снаряженіе. försörjning, utrustning,
снаряжённый, p. p. p. af снарядйть.
снастйть —■ оснащать.
снастка (g. р1. -тонъ) = oc-нАcTка.
снасть, f. (g. pl. -тёй etc.) verktyg, don,
instrument; корабёлыіая ∽ , mar. tackling, rigg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
