Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - С - стѣнка ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
стѣнка 847 судйть
стѣика (g. pl. -нонъ) dim. af стѣна; tunn vägg:
-ки у^сосудовъ, kärlens sidor.
стѣнной, vägg-; -ныв часы, väggur; ∽
куз-нечинъ, syrsa; -ная живопись,
väggmålning.
стѣноломъ, murbräcka, hejare,
стѣнопйсецъ (-сца etc.) freskomålare.
стѣнопйсь, fr. freskomålning; -сный, fresko-,
стѣночка (g. pl. -ченъ) dim. af стѣнка.
стѣснёніе, tryckning, klämning,
sammanpressning || betryck, tvång.
стѣснённый, p. p. p. af стѣснйть.
стѣснительный, plågande, trakasserande ||
besvärlig.
стѣснйть, full. af стѣснять; боюсь ∽ васъ,
jag fruktar att besvära er; народъ -нйлся
въ улицѣ, folket har sammanskockat sig på gatan.
стѣснять, tr. стѣснйть, sammantränga,
sammanpressa || besvära, pålägga tvång, lägga
hinder i vägen, vara till hinders, genera;
-ться, rec. tränga sig tillsammans; refl.
genera sig, pålägga sig tvång, hindras; pass.
bli sammanträngd, bli besvärad; эти мѣры
-няютъ торговлю, dessa åtgärder äro
handeln till hinders; ето его ничуть не -нявтъ,
detta generar honom icke det minsta; не
-няясь врёменемъ, utan att binda sig vid
en viss tid; не -няясь прежними
распоря-жёніями, utan hinder, oberoende af tidigare
åtgärder.
стягиваніе, sammandragning || neddragning.
стягивать, tr. стянуть, sammandraga,
sammanbinda, sammansnöra, spänna || draga
ned; -ться, refl. hopdraga sig, bli kortare;
pass. bli sammandragen etc. ∽ талію
рем-нёмъ, spänna ett skärp om lifvet.
стягъ (p. efter въ, на -гу, pl. -гй etc.) häfstång
|| kropp (af slaktad oxe) || banér, fana.
стяжаніе, förvärfvandet, förvärf, besittning,
стяжатель, m. -льница, förvärfvare, köpare;
-льный, lysten efter förvärf, vinningslysten.
стяжать, tr. förvärfva, tillbyta sig, vinna, ernå,
förskaffa sig.
стяжка, sammandragandet, sammanbindning,
sammansnöring.
стяжной, tjenlig till sammandragning, som
kan lätt spännas,
стязаніе = состязаніе.
стязаться = состязаться.
стянутый, p. p. p. af стянуть.
стянуть, full. af стягивать; ∽ что съ кого,
afpressa ngt af ngn.
суббота, lördag || sabbat; велйкая ∽ ,
påskafton.
еубобтній, lördags-.
сублиматъ, kem. sublimat,
сублимація, kem. sublimering.
сублимирование = сублимація.
сублимйровать (-руютъ) = сублимовать.
сублимовать, tr. (-муютъ) kem. sublimera.
субординація, mil. subordination.
субретка (g. pl. -тонъ) subrett,
субсйдія, subsidie, bidrag, understöd.
субъектйвно, adv. subjektivt
субъектйвность, f. subjektivitet,
субъектйвный, subjektiv,
субъёктъ, subjekt,
субъинспёкторъ, inspektorsadjoint.
суглинистый, lerig, lerartad.
суглйнонъ (-нка etc.) med sand blandad
lerjord.
сугоронъ (-рка etc.) kulle, höjd.
сугрббинъ, dim. af сугрббъ.
сугробистый, full med snö, full med
snödrif-vor.
сугробище (n. pl. -щи) augm. af сугрббъ.
сугрббъ, сугрббинъ, сугробище, snödrifva.
сугубить, tr. (-блю, -бятъ; imper. -губь)
fördubbla || mångfaldiga, öka; -ться, refl.
fördubblas, ökas.
сугубица, dubbelt antal, det dubbla, dublett.
сугубицею, adv. dubbelt; två gånger så mycket.
сугубо, adv. dubbelt,
сугубый, dubbel,
судаковина, göskött.
судаковый, gös-.
суданъ (-ка etc.) судачбнъ, судачйіце, zool.
gös.
сударинъ, pop. dim. af сударь; för. min gun-
stige herre.
сударыня, nådig fru || fröken (i tilltal).
сударь, m. сударинъ, сударьчинъ, min herre
(i tilltal); ∽ мой, min gunstige herre!
сударьчинъ, dim. af сударь; munsjör.
судачйна = судаковина.
судачить, tr. (imper. -дачь) pop. tadla,
kritisera.
судачйще (n. pl. -щи) augm. af суДЙКЪ.
судачій (-чья, -чье, -чьи; -чьяго etc.) gös-,
судачбнъ (-чка etc.) dim. af судаКЪ.
судебнинъ, lagsamling (från Ivan IV tid),
судёбный, jur. domstols-, rättslig; -ная
медицина, rättsmedicin; -нов мѣсто, domstol-;
-ная палата, appellationsdomstol; -нов
убій-ство, justismord; ∽ следователь,
undersökningsdomare; -нымъ порядкомъ, på rättslig
väg; ∽ прйставъ, exekutor.
судейская, s. s. domsal, tingssal.
судёйскій, domare-, rättslig; ∽ приговоръ,
jur. utslag, dom; ∽ экзаменъ,
domare-exa-men.
судейша, domares fru.
судйлище (g. pl. -щъ) jur. domareförsamling ||
rätt, domstol.
судйть, tr. (сужу, судятъ: imper. судй) döma,
ådöma, tillerkänna, bestämma; intr. sluta till;
tänka, bedöma; mena, hålla före; -ться, rec.
processa, föra en process; pass. bli ådömdr
få sig tillerkändt; ∽ за преступленіе, döma
för brott; ∽ о людяхъ по наружности,
bedöma folk efter deras yttre; ∽ о другйхъ
по себѣ, bedöma andra efter sig själf; онъ
судитъ объ этомъ канъ слѣпбй о цвѣтйхъ,
han dömer härom, som den blinda om
färgen; -дя по тому, allt efter som, i den mån
som; -дя по ходу дѣлъ, att döma af
sakernas gång; другйхъ не -дй, а на себя
по-глядй, prov. klandra icke så mycket andra,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
