- Project Runeberg -  Rysk-svensk ordbok /
870

(1896) [MARC] Author: Fr. Lerche - Tema: Russia, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Т - трасированіе ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


трасированіе        870        трепетать



трасированіе, com. trassering.

трасировать, tr. (-руютъ) com. trassera, draga

        en vexel.

трасировщинъ, com. trassent.

трата, förlust, onödig utgift.

тратить, tr. (трачу, трйтятъ; imper. трать)

тр&чивать, onyttigt gifva ut, använda ||

        förlora: -ться, intr. slösa med; pass. utgifvas;

        онъ -ТИТЪ свой дёньги на тяжбы, hans

        pengar gå åt till processer; ∽ врёмя,

        förlora tiden.

трауръ, sorg; , надеть ∽ , anlägga sorgdräkt;

        снять^ ∽ , lägga af sorgen; -рный, sorg-;

        -рный сронъ, sorgetid; -рныя дроги,

        likvagn.

трафарётить, tr. (-рёчу, -рётятъ; imper. -рёть)

        måla med schablon,

трафаретка (g. pl. -тонъ) dim. af трафарётъ.

трафарётъ, трафарётка, schablon.

трафить, tr. (-флю, -фятъ; imper. -фь) träffa

        rätt, nå målet || träffa likheten,

трахтарарахъ, int. rataplan! (härmningsord

        föl-trumslag).

трахъ, int. kratsch!

траченіе, Jörlust, förspillandet,

траченный, p. p. p. af тратить.

трчнвать, uppr. af тртить.

траэкторія, mil. skottlinje, kulbana.

трéбa, offer, religiös ceremoni, presterlig

        förrättning; отправлять церковныя -бы,

        förrätta presterligt embete.

трёбнинъ, altare || mässbok, kyrkohandbok,

трёбованіе, fordran, kraf, anspråk ||

        rekvisition || anmaning, kallelse, stämning; ∽ въ

        судъ, jur. stämning inför rätta; ∽ ,

        обезпё-ченное правомъ преимущественнаго

        удовле-творёнія, prioriterad fordran.

требованный, p. p. p. af трёбовать.

трёбователь, m. -льница, person som

        fordrar.

трёбовательность, f. anspråksfullhet, kraf.

требовательный, fordrande, anspråksfull.

трёбовать g. tr. (-буютъ) fordra, påyrka,

        kräfva, göra anspråk på || kalla, stämma;

        -ться, pass. fordras, påyrkas; kräfvas; ∽

        уплаты долга, kräfva en skuldst betalning;

        долгъ чёстнаго человека -бувТЪ этого,

        detta är en hederlig mans pligt; его -буЮТЪ

        въ городъ, han kallas till staden; ∽ обратно

        1. назадъ, återfordra; ∽ въ судъ, jur. stämma

        inför rätta.

трёбуха, innanmäte, inelfvor.

требушйна = требуха.

требушйнный, h. t. inelfvor.

тревога, plötslig oro, alarm, tumult; ударить

        -гу, mil. slå alarm; душевная ∽ ,

        sinnesrörelse.

тревбженіе, oroandet; mil. alarmerandet.

тревбжить,-tr. (imper. -вожь) (plötsligt) oroa; mil.

        alarmera; oroa (fienden); -ться, refl. oroa sig.

трдеожливый, som lätt oroas.

тшжный, oroande.

тщівый, med tre hufvuden || med tre

        ku-трШранный клинбнъ, treeggad klinga.

трегубый, med harläpp.

трезво, adv. nyktert, i nyktert tillstånd,

трезвонить, intr. (imper. -вонь) ringa tre

        gånger i en kyrkas alla klockor.

трезвонщинъ, kyrkklockringare.

трезвбнъ, ringning І en kyrkas alla klockor ||

        mar. larmsignal med klocka.

трёзвость, f. nykterhet, måttlighet,

трёзвый (comp. трезвѣйшій) nykter, måttlig;

        что у -ваго на умі, то у пьянаго на

        языке; prov. hvad den nyktre har i sinnet,

        det har den druckne på tungan, hvad den

        nyktre blott tänker, det uttalar den druckne,

трезвъ (-bä, -во, -вы; comp. трезвее) f. f. af

        трёзвый.

трезубецъ (-бца etc.) treudd (Neptuns) || lju-

        sterjärn.

трезубный, med tre uddar,

трёналыцинъ, anförare af sången vid ett

        arbete.

трёкать, intr. pop. sjunga, gnola (gemensamt vid

        arbete).

треклятый, trefaldt förbannad.

трёлистый, som sjunger driller.

трелить, intr. (imper. трель) mus. drilla, slå driller.

трель, f. mus. drill; -льный, drill-.

тремоландо, adv. mus. tremolando.

трёмстамъ se трйста.

трёмъ se три.

тремя se три.

<b>тренгованіе, mar. trensning (af ett tåg),

тренговать, tr. (-гуютъ) mar. trensa (tåg),

трёнзель, m. trensbetsel, trens.

трёніе, gnidandet || friktion,

тренькать на p. intr. klinka (t. ex. på gitarr).

треногій, med tre fötter, med tre ben.

треногъ = тренбжнинъ.

треножить, tr. (imper. -нбжь) tjudra (häst),

тренбжнинъ, trefot

        треножный = треыбгій.

тренцеваніе = тренгованіе.

тренцевать (-цуютъ) = тренговать.

трень, f. mar. tågvirke till trensning.

тренкеть = бренчать,

трепанъ (-ка etc.) rysk folkdans.

трепалка (g. pl. -лонъ) hamp- 1. linbråka.

трепало = трепалка.

трепальный, tjenande till hamp 1.

        linbråk-ning. r

        

трепанація, Иг. trepan, trepanering.

трепанйровать, intr. (-руютъ) kir. trepanera.

трепанирбвка (g. pl. -вонъ) = трепанація.

трепаніе, bråkning af hampa, lin || slitandet;

        ruskandet,

трёпанный, p. p. p. af трепать.

трепаты, tr. (треплю, трёплютъ) трёпливать;

        bråka (lin. hampa) || slita i, slita på, ruska4

        slänga fram och tillbaka; klappa (med handen);

        -ться, pass. bli bråkad etc.

трепетаніе, hjärtklappning, darrning.

трепетать, intr. (-пещу, -гіёщутъ) darra, bäfva,

        klappa (om hjärtat); * darra; -ться, pass,

        spritta, sprattla (om fiskar); ∽ отъ стреäxa,

        darra af fruktan; -пвщу за его жизнь, jag

        bäfvar för hans lif; сёрдце -пёщеТЪ


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 31 22:25:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rusv1896/0878.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free