Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Я - ядрышко ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
я́дрышко (pl. -шки, -шекъ) dim. af ядро́.
ядрѣ́ть, intr. härda sig ‖ bli hård; hårdna ‖
bli stark, kraftig.
ядъ, gift, giftämne; ча́ша съ я́домъ,
förgiftad bägare, giftbägare; ~ соба́чьяго
бѣ́шенства, rabiesgift.
яжеви́ка, bot. björnbär.
яжеви́чникъ, bot. björnbärsris.
я́зва, spricka, springa ‖ sår, sårskada;
rötsår ‖ farsot; smitta ‖ landsplåga; förderf,
ruin; морова́я ~, pest.
я́звенный, sårad.
я́звикъ, zool. gräfsvin.
я́звина, я́звинка, varsår, rötsår.
я́звинка (g. pl. -нокъ) dim. af я́звина.
язви́тель, m. -льница, skarp, satirisk
menniska, person som använder stickord l.
sårande uttryck.
язви́тельно, adv. skarpt, * bitande.
язви́тельность, f. skärpa, satir; * bitterhet,
hån.
язви́тельный, skarp, * bitande, satirisk; ~
смѣхъ, hånskratt.
язви́ть, tr. (-влю́, -вя́тъ; imper. -ви) såra ‖
* såra, förolämpa, pika.
язвле́ніе, sårandet ‖ kränkning, förolämpning,
pikandet.
я́зикъ, dim. af язь.
языковѣ́дѣніе, språkkunskap, lingvistik.
языкозна́ніе = языковѣ́дѣніе.
языкоуче́бный, tjenande till
språkundervisning, språkundervisnings-.
языкоуче́ніе språkundervisning.
языкоучи́тель, m. språklärare.
язы́къ (-ка́ etc.) язычи́ще, язычо́къ, tunga ‖
språk, tungomål, idiom ‖ kläpp (i en klocka);
ру́сскій, шве́дскій ~, ryska, svenska
språket; живо́й, мёртвый ~, lefvande, dödt
språk; онъ говори́тъ и пи́шетъ на
шве́дскомъ -кѣ́, han talar och skrifver på
svenska; злой ~, elak tunga; э́то сло́во
ве́ртится у меня́ на -кѣ́, jag har ordet på
tungan; держа́ть ~ за зуба́ми, veta tiga, styra
sin tunga; у него́ что на душѣ́, то и на
-кѣ́, han har hjärtat på tungan; на -кѣ мёдъ,
а въ се́рдцѣ лёдъ, prov. söt i munnen,
bitter i hjärtat; vackra ord i munnen, onda
tankar i hjärtat; ~ че́шется, kan icke tiga;
лише́ніе -ка́, förlust af talförmågan.
язы́чески, adv. hedniskt.
язы́ческій, hednisk.
язы́чество, hedendom, afgudadyrkan.
язы́чествовать, intr. (-ствуютъ) vara hedning,
lefva hedniskt.
язы́чи́ще (pl. -щи, -щей) augm. af язы́къ.
язы́чникъ, -ница, hedning, afgudadyrkare, ‖
språklärd, språkkarl ‖ förtalare, smädare.
язы́чничать, intr. förtala, baktala, smäda ‖
skvallra.
язы́чный, tung- ‖ språk-, h. t. språk; -ныя
бу́квы, gram. tungbokstäfver.
язычо́къ (-чка́ etc.) dim. af язы́къ.
язь (язя́ etc.) я́зикъ, zool. sarf.
яичи́ще (pl. -щи, -щей) augm. af яйцо́.
яи́чко (pl. -чки, -чекъ) dim. af яйцо́.
яи́чникъ, äggkopp ‖ ägghandlare ‖ vän af
ägg.
яи́чница, äggröra ‖ ägghandlerska;
выпускна́я ~, förlorade ägg (en maträtt).
яи́чный, ägg-; ~ желто́къ, äggula; ~
бѢло́къ, ägghvita.
яйцеобра́зность, f. äggformighet.
яйцеобра́зный, äggformig, oval.
яйцо́ (pl. я́ица etc.) яи́чко, яичи́ще, ägg;
кури́ное ~, hönsägg; муравьи́ныя я́ица,
myrägg; я́ица въ густу́ю, hårdkokta ägg;
я́ица въ смя́тку, löskokta ägg; ку́рицу
я́ица не у́чатъ, prov. äggen lära icke
hönan att värpa.
я́каніе, egenkärlek; för mycket ordande om
sig själf.
я́кать = я́нькать.
Яки́мъ, manligt förnamn.
Я́ковъ = Іа́ковъ.
я́корикъ, dim. af я́корь.
я́корище (pl. -щи, -щей) augm. af я́корь.
я́корная, s. s. ankarsmedja, ankarverkstad.
я́корь, m. (pl. -ря́ etc.) я́корикъ, я́корище,
mar. ankare; стать на ~, ankra, gå till
ankars; стоя́ть на -рѣ, ligga för ankar;
сня́ться съ -ря, gå till segel; -рный,
ankar-; -рное мѣ́сто, ankarplats.
якша́ться съ i. intr. flitigt umgås med, inleda
bekantskap med, bli förtrolig med.
якъ, zool. grymtoxe.
яла́ппа, bot. jalappa; яла́пный, jalappa-.
я́ликъ, dim. af ялъ.
я́ловецъ (-вца etc.) bot. enbuske.
ялъ, я́ликъ, julle, liten båt (med ett par åror).
я́ма, я́мка, я́мочка, я́мина, я́минка, я́мища,
grop, fördjupning, ihålighet ‖ gäldstuga;
arrestrum å polisvaktkontor; pop. finka;
смолого́нная ~, tjärdal; глазна́я ~, ögonhåla;
кто друго́му я́му ро́етъ, самъ въ неё
попадётъ, prov. den som gräfver en grop åt
andra, faller själf däri.
ямби́ческій, jambisk.
ямбъ, jamb (versmått).
я́мина, dim. af я́ма.
я́минка (g. pl. -нокъ) dim. af я́мина; grop (på
kinden).
я́мистый, full af gropar; gropig.
я́мища, augm. af я́ма.
я́мка (g. pl. я́мокъ) dim. af я́ма.
я́мникъ, källare uti en grop.
я́мочка (g. pl. -чекъ) dim. af я́ма.
ямска́я, s. s. stadsdel l. gata, där formän bo.
ямско́й, skjuts-; -ка́я ло́шадь, skjutshäst;
-ка́я у́пряжь, ryskt anspann.
ямщи́къ (-ка́ etc.) skjutskarl ‖ forman; kusk.
ямщи́на, formansgille.
ямщи́цкій, formans-, skjutskarls-.
ямщи́чій (-чья, -чье, -чьи; -чьяго etc.) =
ямщи́цкій.
ямъ (p. efter. въ, на яму́; pl. ямы́ etc.),
poststation (för skjutsning), gästgifveri ‖ af
formän l. skjutskarlar bebodd by.
янва́рь, m. (-ря́ etc.) januari; въ -рѣ, i
januari månad; пе́рваго -ря́, första januari; -рскій,
januari-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
