- Project Runeberg -  Dikter / Första samlingen /
168

(1882) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

borde återfå skönhet och frihet och väckas att
lyssna till lagen i deras ande.

En dag, då tidsguden och hans väldige
voro borta att befästa sin magt i andra rymder,
bar den miskundsamme titanen eld från
Olympus ned till menniskorna, och cle spredo med
glädje elden från äril till äril, och föräldrar
och barn funno hvarandra vid härden, och de
heliga sägnerna om deras gudaursprung
vaknade på deras läppar, och de tänkte på en
framtid och strängade harpor och sjöngo om
paradiset, som är förloradt, och om paradiset,
som kan vinnas.

Då förgrymmades tidsguden och hans
väldige och kallade den barmhertige titanen
förrädare och ville förgöra honom. Titanen
ropade menniskoslägte! till kamp vid sin sida,
men dess rädsla var stor; och när tidsguden
lofvade det att få behålla elden, förrådde det
hvar dess vän dolt sig under bergen, för att
smida starkhetsvapen åt de svage, och lian
öfvermannades af cle andre titanerna och lades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:45:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rvdikter/1/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free