- Project Runeberg -  Dikter / Andra samlingen. /
57

(1882) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

första ätteled. Dina fäder ha, likasom mina,
föreställt sig ett paradis för mensklighetens
barndom,. anmärkte vandringsmannen. De ha
som mina föreställt sig, att paradiset stängdes
genom synden, själfviskheten, som fått sin
all-mängällande symbol i guldtörsten. Jag vet icke,
om paradismyten har en verklighet bakom sig.
Så mycket må jag dock säga, att det är ett
psykologiskt misstag, om man mot denna myt
åberopar vittnesbörden, att vi ursprungligen icke
kände metallernas bruk och måste bo i
jordhålor eller klippgrottor, omgifna af en
forn-världs vilddjursskaror. Liksom-om man icke
under villkor, som förekomma nutidens menniskor
hårda, kunnat lefva lycklig, ja ända in i
lifs-roten lycklig! Man glömmer, att
menniskosläk-tets barndomsfantasi kunnat gifva glans och
skönhet åt allt, äfven åt mödorna, farorna och
döden! Man glömmer, att tillgifvenheten och
kärleken kunde lyckliggöra då såväl som nu
och mer. Jag vet någonting därom. Aflägsna
folkstammar, ansedda som de uslaste, de lägst
stående, de olyckligaste af alla, har jag under

— 57 — 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:45:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rvdikter/2/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free