Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nero och ljungelden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vad mer, om festkoragen mitt i orgiens brus
igenomstinges med sin egen tyrsusstav,
sen han ej längre tror på lustens frihetsdröm
och känner rusets leda, icke festens fröjd?
Aulus.
Och vilken fest! En lysten hop kring livets bord,
som knuffas först om bröd och sen om hedersrum –-
Nero.
Ty mättas djurets hunger, träder narrens fram:
den som fått magen fylld vill ha en riddarring.
Aulus.
Och den, som fräckast knuffat, eller den, som bäst
förstått att krypa genom hindren, får sin plats
ej långt från härskarsätet vid lukulliskt mål.
Med hjässan sänkt och bägarn lyftad sneglar han
åt maktens stol i längtan på en nådig blick,
i väntan på senatorsbräm –-
Nero.
I väntan på
att själv en dag få blicka nåd från maktens stol.
Aulus.
På fält, förhyrt från Döden, firas denna fest.
Bredvid den, runt omkring, i outtröttlig id,
förgängelsens demoner gräva grav vid grav
och störta in i vimlet, gripa sina rov –-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
