Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenmänniskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stadens namn är för denna berättelse likgiltigt; ja,
uppriktigt taladt, det ligger i berättarens intresse att dölja
det, likasom jag iakttagit tystnad i afseende på den tid,
i hvilken Pierino Corsi lefde. Arabesktecknaren vill ej
vara strängt bunden af rum och tidsförhållanden; han
vill röra sig med frihet; några löst dragna linjer, som
synas vilja gestalta sig till ett grekiskt tempel, stöta plötsligt
tillhopa i bågform, resa sig till skyhöga torn, sammanlöpa
i ogiver och rosetter, bryta sig i otaliga spetsar,
samla sig därefter omärkligt i nyktra, reguljära figurer,
som innan man anar oråd bilda ett palats i Hamburgerstil,
ur hvilket, genom en besynnerlig metamorfos, en luftig
fantastisk pagod utvecklar sig för att slutligen bilda
en enda stor blomsterkvast. Och i allt detta kan dock
den inre sanningen vara bevarad.
-
IV.
Jag inför läsaren i den stora obekanta staden.
Det är natt, men från ett väldigt torn, täflande i
höjd med Cheops’ pyramid, sprider en elektrisk sol sitt
blåhvita sken öfver de ofantliga husmassorna och den
omgifvande nejden. Stanna vi vid stadsporten och blicka
tillbaka öfver den våg vi tillryggalagt, kunna vi se de
rika stadsboarnes sommarhus skimra mellan dunkla löfmassor
på de fjärran bergen, hvilkas branter i olika
skiftningar återkasta det besynnerliga ljuset. Framför
oss ligger en bred, rätlinig gata, hvars pelargångar perspektiviskt
sammanträffa i bakgrunden. Höga palatser
å ömse sidor. Folkvimmel på gatorna, men människorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
