Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De varda en fyndgrufva för studier i människosjälen.
Fransmannen Gabriel Séailles, som läst dem, anmärker, att hvad som
först förvånar läsaren, är mängden af de ämnen, som kanske
under en enda timmes vandring i det fria gått genom Leonardos
hjärna. På ett och samma blad aflösa hvarandra helt tvärt
mekaniken, måleriet, anatomien, astronomien, ofta på grund af
något, som under vandringen fallit honom i ögonen. Men hvad
som därnäst slår läsaren är Leonardos ihärdighet att fullfölja
en tanke, fasthålla ett problem, ty dessa dyka icke upp för att
för alltid försvinna, utan tvärtom för att få ny belysning och
sedan återkomma, allt mer belysta, allt mer mognade. Så
studerade Leonardo i 25 år fåglarnes flykt samtidigt för konstnärliga
ändamål och för att finna lagarne för luftskeppet och flygmaskinen.
För allt har Leonardo öga, och det är med njutning han
ser och tänker öfver det sedda. Den för alla hans utflykter
gemensamma drifkraften kommer dock från hans skönhetssinne.
Han ser den nedgående solen. Bilden af henne i hennes glans
öppnar i hans hjärna en mängd tankekanaler: idiéerna från dem
sammanträffa och forma sig i ett gifvet ögonblick till en
världsåskådning, som gör Leonardo till föregångare åt Kopernikus.
Han afbryter en bladrik kvist från ett träd eller ett blomster,
för att som målare iakttaga den: men åsynen af kvisten närmar
sig i hans hjärna till minnesbilder af andra kvistar och blomster,
som han sett och afmålat, och med ens upptäcker han då en
lag för fyllotaxien, en lag för bladens gruppering å stjälken.
Bland de Leonardos teckningar, som drottningen af England eger
och som förvaras i Windsor, finns, jämte hans beundrade
anatomiska planscher, ett antal blomster- och fruktstudier. Det är,
försäkra de som sett dem, omöjligt att säga hvar konstnären
slutar och vetenskapsmannen vidtager i dessa studier. De aflösa
icke hvarandra; de äro ett. Man ser där t. ex. en hallonbuske
med dess blad och blommor. Man kan räkna deras ståndare och
pistiller; man kan noga följa nervförgreningarna i bladen och
utskärningarna i deras bräm. De äro som fullt tillförlitliga
illustrationer till ett botaniskt verk, och likväl äro de tillika något helt
annat: verkliga konstverk, ingifna af skönhetssinnets lif och
hänförelse.
På samma sätt förhåller det sig med hans anatomiska
teckningar. I sitt förvaringsrum i Windsor voro de länge
otillgängliga för forskaren. En af de förste eller kanske den förste, som
fick undersöka dem, var på 1850-talet anatomen doktor Knox.
De uppfyllde honom med beundrande förvåning. Han har sedan
skrifvit en afhandling med anledning af dem. En annan anatom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
