Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett par ord om skaldekonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underkasta sig en svettningskur, som utdrifver hvad som
finnes af poesi äfven i dem. Allt, som eftersträfvar vetande
för vetandets egen skull: de stora till enhet i världsåskådningen
syftande teorierna och de för fabriksväsen,
åkerbruk och boskapsskötsel fullkomligt obehöfliga undersökningarne
af vissa fenomen i de aflägsna kosmiska
rymderna och på andra världskroppar – allt detta och
mycket annat sådant skall ur naturvetenskapen utdrifvas.
Så profeterna. Vi se, att de på sitt eget torra manér
fantisera, äfven de. Poesien dör icke, förrän den sista
människa, som kan glädja sig åt solens glans och morgonrodnadens
färgspel, har dött. Om de unge skalderna,
bland hvilka ni är en, sjunga så, att deras sånger äro
värda att höras in i framtiden, skall denna icke sakna
själar som lyssna. Förr dör ej heller kunskapstörsten,
ej heller trånaden till det eviga. Från den mest aflägsna
forntid hinna oss genljud, som bekräfta den evangeliska
utsagan, att människan lefver icke allenast af bröd, och
det finnes intet skäl för att ej en aflägsen framtid, vårt
släktes alla kommande öden skola vittna därom. Sicut
cervus ad fontem aquarum, ita anima ad te, Deus!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
