Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tryckt abdomen, samt stora maxillarpalper, som i spetsen nästan alltid
äro beväpnade med en tvåfingrad klo eller tång. Äfven mandiblerna
äro oftast tångformiga. Till dem höra Skorpionerna (Scorpio) (fig.
3 9 3), som andas med lungsäckar, och hvilkas abdomen har de 6
sista segmenten ombildade till en smal svans (postabdomen), som
slutas med en hvass, krökt gifttagg. Inuti sista svansleden befinna
sig två giftkörtlar, hvilkas utföringsgångar öppna sig i taggens spets,
och med detta vapen bibringa skorpionerna styng, som verka
dödande på smådjur och i de heta länderna äfven kunna blifva farliga
för menniskor. Skorpionerna äro stora djur med en fast, hornartad
kroppsbetäckning, och erinra så Tal derigenom, som genom hela sitt
utseende icke obetydligt om kräftdjur. De tillhöra varmare luftstreck,
och saknas således i norra och mellersta Europa. — Till
Tångarachniderna höra vidare Klokryparne (t. ex. slägtet Chelifer), små
djur, som till utseendet likna skorpioner, men sakna svans och
giftapparat och andas med tracheer; samt de stora, exotiska
Gisselskorpionerna (Thelyphonus och Phrynus), hvilkas abdomen genom
en stark insnörpning är skild från thorax, och som äfven afvika
från de föregående derigenom, att första paret fötter äro mycket
förlängda, utan klo, och icke tjena såsom rörelseorganer.
Gisselskor-pionerna andas med lungsäckar, liksom de egentliga skorpionerna.
II. Phalangierna eller Lack- djur en (Phalangiä) hafva en kort,
hvälfd abdomen, som är sammanvuxen med den osegmenterade
cephalo-thorax till ett kort, rundadt eller äggformigt stycke. De andas med
tracheer. Palperna ändas med en enkel klo; mandiblerna äro
tångformiga, och benen merendels mycket långa, såsom man ser hos den
under namn af Helga högben eller låcke bekanta, hithörande Opilio
paretinus; hos Gonyleptes ra. fl.
III. Solifuger (Solifugae) är namnet på en tredje underordning
bland led-arachniderna, bestående af ett litet antal stora, ludna,
spindellika djur, som tillhöra de varma länderna och lätt igenkännas
derpå, att icke blott den långsträckta abdomen, utan äfven
cepha-lothorax är tydligt segmenterad, bestående af 4 leder. De andas
med tracheer, och hafva stora tångmandibler samt benlika palper,
hvilka i likhet med första benparet sakna klo. Deras bett skola
vara mycket giftiga. Hit hör t. ex. slägtet Solpuga (Galeodes).
2:dra Ordn. SPINDLAR (Aranece).
§ 342. Dessa arachnider hafva en petiolerad, oledad
abdomen, klomandibler och en spinnapparat vid anus; de andas med
både lungsäckar och tracheer eller endast med lungsäckar.
Cephalothorax är alltid osegmenterad, men gränsen mellan
hufvud och thorax utmärkes merendels genom en V-formig intryck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
