Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Försök att finna sambandet mellan ryggradsdjuren och de ryggradslösa djuren - 3. Urryggradsdjurens lefnadssätt och allmänna utseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
URRYGGRADSDJURENS LEFNADSSÄTT OCH ALLMÄNNA UTSEENDE. 7
med och djuren utan ryggrad. Det är några till det
yttre högst olika former, hos hvilka man sålunda funnit
karaktärer både från ryggradsdjuren och de ryggradslösa
djuren, till hvilka senare de i allmänhet förut förts, ehuru
man nu i allmänhet förenar dem till en särskild provins,
hvilken man gifvit namnet urryggradsdjur (procordater på
det vetenskapliga språket), och man urskiljer inom denna
provins tre olika klasser: lansettfisken, sjöpungarna och ett
egendomligt maskliknande djur, som fått det vetenskapliga
namnet Balanoglossus. Alla äro de former stadda i
utdöende eller förkrympning.
En kort öfverblick öfver dessa djurs utseende och
allmänna byggnad må här först lämnas, innan vi
närmare utveckla de skäl, som finnas för deras egendomliga
ställning i djursystemet.
3 Urryggradsdjurens lefnadssätt och allmänna
utseende.
Det finnes väl knappast något djur, som så mycket
på de senaste årtiondena låtit tala om sig bland
vetenskapsmännen som den lilla obetydliga lansettfisken, hvars yttre
gestalt framgår af fig. 2. Som synes ser han ej något
märkvärdig ut. Det är
ett litet några få
centimeter långt från sidorna
hoptryckt djur, på hvilket
man vid ett flyktigt
påseende ej kan urskilja
några särskilda delar.
Fig. 2. Lansettfisk; naturlig storlek.
(Efter Leche: Några blad ur organismernas
utvecklingshistoria.)
Också ansågs han till en början helt enkelt för en snigel.
Det var år 1774 som han första gången upptäcktes vid
Englands kust, men man ägnade honom ingen vidare
uppmärksamhet, och han försvann snart ur vetenskapsmännens
synkrets. Men så på 1830-talet återfanns han ungefär
samtidigt vid England, i Medelhafvet och vid vår
bohuslänska kust af våra framstående zoologer Lovén och Sundevall,
och nu nöjde man sig ej med att blott titta på honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
