Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Urryggradsdjurens skelett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
URRYGGRADSDJURENS SKELETT.
13
b
a
Om vi då tänka oss ett foster af ett ryggradsdjur,
hvilket som hälst, består detta efter det utvecklingen
framskridit helt kort tid af tvänne rör, det ena instucket i det
andra. Det yttre röret är naturligtvis huden, det inre
tarmen. Efter ännu en kort tid skola vi se, huru ett par
viktiga förändringar inträffa med dessa enkla anlag. Tarm
och hud börja nämligen på ryggsidan buktas ut mot
hvarandra så som fig. 8 A visar, hvarefter dessa utbuktingar
afsnöras till tvenne rör, som ligga intill hvarandra mellan
tarm och rygghud, fig. 8 B. Följer man
utvecklingen af dessa rör, skall man se,
hur det öfre, det som bildats från huden,
utvecklas till hjärna och ryggmärg, under
det att det undre, det från tarmen komna,
börjar förhårdnas af där inlagrade ämnen,
så att en elastisk sträng uppkommer till
stöd för ryggmärg och hjärna. Denna, ;
som man kallat ryggsträng, är en
karaktäristisk bildning för alla
ryggradsdjursfoster, och från denna utvecklas sedan
ryggraden med dess kotor och refben.
Det är det första skelettet, och så ungefär
bör det därför äfven sett ut hos
ryggradsdjurens närmaste förfäder.
Se vi nu efter, hur vi ha det hos de
djur vi antagit som urformer för de högre
djuren, skola vi finna en utomordentligt
vacker öfverensstämmelse med nyss
skildrade utvecklingsförlopp. Hos lansettfisken,
hvilken som sagt kommit längst, finna vi
som fig. 9 visar ofvan tarmen och under
ryggmärgen en lång elastisk sträng, som
både till utseende och byggnad
fullkomligt liknar den nämda ryggsträngen, och
se vi efter hur den bildas, skola
i
k’
Längdsnitt genom djuret.
(Enligt Delage et Hérouard.)
d
C
f
h
skott kring munnen genom hvilkas
vi finna, att den uppkommer på Fig. 9. Lansettfiskens anatomi.
precis samma sätt som hos de
högre djurens foster, ehuru den a munöppningen; b hårfina
uthär stannat på denna låga ut- ständiga rörelser vatten och föda
vecklingspunkt. Det finns ej gälspringor d; e anus; f tarm med
ringaste tvifvel, att det ej är ett lefver g; h utförsöppning för
reskelett fullkomligt öfverensstäm- sperirationsvattnet; närvsträng;
drifvas in i munnen; c svalg med
k ryggsträng; i stjärtfena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
