Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. En fläkt av rysk landsort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att varje pjäs går maximum 20 gånger och har då setts av
omkring 21,000 personer. Nittiofem procent av åskådarna få
biljetter genom sina organisationer. Man spelar ”allt”, från
Schiller till stycken författade av stadsbor, bland vilka ett
avhandlade händelserna 1918 och hade skrivits av en grupp. Detta
sista nämndes såsom prov på kollektivarbetstankens stora
möjligheter och dess succé hade också varit stor. Dessutom inbjödos
vi att bese teaterns museum med gamla affischer och program
och en intressant utställning modeller till scenbilder, somliga
frapperande fantasifulla.
En av kvällarna i Jaroslavl gjorde jag emellertid en särskilt
fängslande erfarenhet. Jag blev inbjuden till stadens (eller
distriktets) författare- och journalistklubb, det var på
tidningsredaktionens lokal, i ett litet samlingsrum där man dukat
långbord för te. Vi voro där inalles omkring tjugufem personer.
Jag hälsades av ordföranden, tolken tolkade och jag svarade
med de fraser jag trodde vara lämpliga — just som det går till
överallt. Men sedan ombads jag göra frågor efter fritt val och
vara beredd att själv besvara frågor.
Jag började med att be några av de närvarande tala om sig
själva och en äldre man tog ivrigt ordet. Han var 64 år, sade
han, och hade varit kock i 47 år. I hela sitt liv hade han velat
skriva, men man hade bara skrattat åt honom. Nu, efter
revolutionen, hade han äntligen kommit fram, han skrev,
journalister rättade det, det trycktes — och han fick betalt. Han var
lycklig, sade han, att jag velat höra honom och han var lycklig
att ha fått tillfälle för en främling berätta vad allt revolutionen
gjort för honom personligen. Jag tackade honom hjärtligt och
efter en stund kom han och satte sig bredvid mig och höll mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
