Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Något litet om bönderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rygg, trycker som den jagade fågeln på marken. Väntar? Vad
vet man?
Jag vet inte.
På en rysk järnvägsstation skulle några bönder till ett tåg,
framför vilket på närmaste spår stod ett annat. Vad skulle vi
göra i dylikt fall, ni eller jag? Mycket, mycket sannolikt skulle
vi gå över tåget som stod i vägen för oss genom att begagna
oss av kupéernas trappsteg och perronger. Men de ryska
bönderna med sina många kolli på ryggen eller på armarna — som
vanligt! — de valde utvägen att krypa under vagnarna, över
spåret, mellan vagnshjulen! De lydde helt enkelt minsta
motståndets lag. För dem, jordvarelser, var det ingen affär att
krypa längs jorden.
En stationskarl röt något åt dem. Det hade ingen effekt. Jag
gissar att de tänkte: — Ryt du, min son, ryt! Vi gör ändå
det som passar oss bäst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
