Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den ryska romanens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I en annan stad övertalar djävulen Savva att låta värva sig
som soldat i den här, som Timofej Vorontsov på tsar Michails
befallning samlar mot polackerna. Savva får av sin allsmäktige
beskyddare gott om pengar och en sådan vapenskicklighet, att
den tyske översten i Moskva tog av och gav honom sin egen
hatt samt befälet över tre kompanier. I striderna utanför
Smolensk, som Savva i djävulens sällskap hemligt besökt i förväg,
visar han sig utomordentligt tapper och blir aldrig sårad.
Befälhavaren, bojaren Schein, vill utmärka Savva, men då han får veta,
att det är den förrymde köpmanssonen Grudtsyn, blir han
sedligt förtörnad och befaller honom att vända hem till
föräldrarna.
Återkommen till Moskva, blev Savva svårt sjuk, och då prästen
kom att bikta, var rummet fyllt av onda andar, osynliga för andra
än för honom själv. Hans gamle vän tedde sig här i sin rätta
gestalt och framvisade förskrivningen. Kvald av andarna, föll
Savva i yrsel, men somnade och såg i en dröm Guds moder
jämte evangelisten Johannes och Petrus. Han ångrade sig bittert
och bad i drömmen om hennes förböner. Hon lovade att hjälpa
honom, om han besökte hennes kyrka i Kazan och bleve munk.
Vid uppvaknandet lät han på bår föra sig till kyrkan. Under
den kerubiska hymnen hördes ett väldigt dån; ett papper, varpå
de skrivna orden utplånats, föll ned från ovan, och en stämma
sade: »Savva, statt upp!» Och si, han sprang frisk in i kyrkan
med tårar och böner och vart munk i klostret »Ärkestrategen
Michails under».
Ryska forskare hava påvisat, att vissa detaljer i denna
berättelse lånats ur bysantinska legender: Adam förskrev sig åt
djävulen, men hans skuldförbindelse revs sönder av Frälsaren efter
uppståndelsen; en viss Theofilus befriades från den onde genom
bön till den heliga jungfrun, och i en legend om Euladia fanns
redan förförelsemotivet. Åtskilligt i »Savva Grudtsyn» erinrar
ock om den polska Twardowski-sagan,[1] särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
