Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den ryska romanens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
FEMTE KAPITLET.
stek, brännvin och fierahanda tilltugg. »Ät du, jag är mätt.»
Soldaten åt och drack och gick in på att stanna hos den okände
gubben för att lära honom spela fiol. Så stannade han där i
tre dagar, och då han tog avsked, förde hin onde honom ut ur
sina rum, och utanför trappan stod en trojka goda hästar. »Sätt
dig upp, krigsman, så skall det gå i flygande fläng!» Soldaten
satte sig upp i kärran med djävulen, och när den satt sig i gång,
flögo hästarna så, att milstolparna skymtade för ögonen. »Känner du
igen denna by?» frågade hin onde. »Måtte det!» svarade soldaten,
»i den här byn är jag ju född och uppvuxen.» — »Farväl då!»
Soldaten steg ut ur kärran och hälsade på sina släktingar, och
de frågade, när och för hur lång tid han fått ledigt från
regementet. Han tyckte, att han varit gäst hos den obekante inalles
blott tre dar, men i själva verket hade han tillbragt tre år hos
honom. Den lediga tiden var sålunda längesedan utlupen, och
i regementet hölls han väl för rymling. Soldaten blev rädd, ty
han visste inte, vad han skulle göra, och att slå dank hade han
ej lust till. Han gick ut i omnejden och tänkte: »Vart skall jag
nu ta vägen? Om jag kommer till regementet, måste jag springa
gatlopp. Tvi dig, du lede, som spelat mig ett så fult spratt!»
Knappt hade han uttalat dessa ord, förrän hin onde var där
på fläcken. »Var inte ledsen, krigsman! Stanna du med mig,
ty på regementet är det ett tungt liv, med torra skorpor och
prygel. Men jag skall göra dig lycklig. Vill du bli köpman?»
— »Ja, kanske det! Köpmännen leva gott, och jag kunde ju
också pröva min lycka.» Hin onde gjorde honom då till
köpman, gav honom i huvudstaden en stor handelsbod med
allehanda dyrbara varor och sade: »Nu farväl, käre bror! Jag måste
resa bort över tre gånger nio länder till det trettionde riket.
Konungen där har en vacker dotter, prinsessan Maria, och henne
tänker jag plåga på allehanda vis.»
Sålunda levde vår köpman utan minsta bekymmer. Lyckan
tycktes truga sig på honom, och i handeln hade han så stor
framgång, att han inte kunde önska sig något mera. Men de
andra köpmännen började avundas honom: »Låt oss fråga ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
